Här tränas ny personal

Stena Line utbildar i år 450 sommarvikarier i sjösäkerhet, brand och sjukvård. Utbildningen sker på ÖMC, Öckerö Maritime Center.  

Det går ett sus genom lektionssalen när kursledare Henrik Banås Blixth visar en film på MES-systemet som används ombord på Stena Lines färjor. De 19 kursdeltagarna ser både skrämda och förväntansfulla ut. Ska vi ner genom den där?! 

I rederiets tvådagarskurs för sommarvikarier ingår säkerhet i och kring vatten, brand och sjukvård. Efter en kort samling byter deltagarna om till överlevnadsdräkt för att prova evakuering och att vända livflotte i vattnet.

– Vi bytte nyligen ordning på kursmomenten, berättar Henrik. Nu har vi de praktiska delarna före teorin. Det finns alltid några som är nervösa inför dem, så det är lika bra att riva av dem på en gång. Vi tycker att det fungerar väldigt bra. 

I år håller utbildningscentret på Öckerö nästan 20 kurser för Stena Lines sommarpersonal. Mikael Lindgren är Marine Superintendent på Stena Line och ansvarig för att implementera rederiets säkerhetskultur hos alla anställda. 

– Stena Line tar säkerhet på största allvar och har alltid gjort. På senare år har vi tryckt hårt på att det inte ska bli floskler utan verkligen kännas genuint. Det är också viktigt att uppfattningen om säkerhet stämmer överens mellan kontoret och ute i verkligheten ombord på fartygen, säger han. 

Många som söker sommarjobb i rederiet är unga och de flesta har inte arbetat till sjöss tidigare. Säkerhetsbiten kommer enligt Mikael lite oväntat för en del.   

– De har sökt en tjänst som servicevärd och inte tänkt så mycket på att de också ska sörja för säkerheten ombord. Men egentligen är ju detta det primära. 

Som sommarvikarie i intendenturen kan uppgiften i en nödsituation bli att guida passagerare eller stå vid en samlingsstation och dela ut flytvästar. 

På Öckerö finns ett likadant evakueringssystem som används på Stena Lines fartyg. Rederiet har köpt in det och det används bara på Stena Lines kurser. 

Efter en genomgång på plattformen är det dags att åka ner genom evakueringsstrumpan och landa i en stor fyrkantig livflotte. Stena Line använder fyrkantiga flottar sedan ett tiotal år tillbaka. Varje flotte har plats för 158 personer och ombord finns flera flottar som sitter ihop. Till skillnad från ”vanliga” runda livflottar med tälttak har dessa inget upp och ner; de fungerar lika bra hur de än landar när de sjösätts. 

Den första deltagaren dråsar ut ur strumpan och det hörs ett dämpat ”Oj, aj, okej, nästa gång vet jag vad jag kan förvänta mig” innan personen kravlar sig på fötter och snabbt kliver undan för att göra plats för nästa. Idag skickas deltagarna ner med lite mellanrum, men i skarpt läge säger lagkraven att fartyget ska kunna utrymmas inom 30 minuter.

Nästa moment är att hoppa i vattnet. Deltagarna instrueras att bilda först en ring och sedan en orm, och ta sig bort till en mindre livflotte där de ska ta sig upp. Det hörs skratt och stoj när deltagarna hjälps åt, fångar in någon som råkat flyta iväg och ser till att alla kommer med. 

Susanne Nyange har fått en tjänst som servicevärd. Lite andfådd efter simturen berättar hon att hon alltid har velat jobba i Stena Line. 

– Det har inte blivit av tidigare, jag har gjort så mycket annat. Men nu såg jag en platsannons och tänkte att jag måste söka.  

Ida Willnersson ska vara kock ombord.

– Det ska bli jätteroligt. Det låter kanske konstigt men jag har alltid velat jobba på båt. Fast jag antar att man knappt märker att man är på en båt när man står i köket, mer än att det kanske lutar, funderar hon. 

Karin Wikner och Amanda Fox ska arbeta som servicevärdar och har bett om att få arbeta ihop. 

– Vi är kompisar och jobbar ihop på en restaurang iland nu, förklarar Karin. 

De har sökt jobb i Stena Line för att det verkar vara en rolig arbetsplats, och för den sammanhängande ledigheten.

Arvin Taban väntar på sin tur att vända livflotte. Han pluggar på college i Kalifornien, USA, men är hemma i Sverige över sommaren och har fått jobb som servicevärd. 

– Mammas pojkvän jobbar i Stena Line och rekommenderade mig att söka. Det lät kul och det blir en ny upplevelse, säger han och hoppar ner i vattnet.

Arvin tycker att kursen är rolig och lärorik. Dagens övningar har varit relativt enkla, tycker han, men påpekar att förhållandena antagligen är lättare nu än om det blir skarpt läge ombord. 

Instruktör Daniel Karlsson arbetar som motorman på Stena Nautica. Sedan några år jobbar han extra här när han är ledig.

Ibland blir någon kursdeltagare rädd under övningen, av chocken att hamna i vattnet eller för att flytvästen trycker mot bröstet. Då försöker instruktören lugna, få upp personen på land eller på vattenskotern i närheten för att andas en stund.   

– Ofta hjälper det att bara öppna upp dräkten så att de får luft, säger Daniel. 

En del som kommer till kursen är rädda för vatten eller höjder. Henrik berättar om en deltagare som stod uppe på plattformen och inte vågade åka ner. Henrik stod bredvid och sa att ”du ska ner i strumpan, annars får du inte jobba ombord”. Där stod de ett bra tag. Och till slut åkte deltagaren. 

– Hon svor och svor och var så arg på mig. Men hon gjorde det, och hon växte. Efteråt var hon jättenöjd. De ska ju ta sig igenom det här för att få jobba ombord. Utmaningen för oss är att få dem att göra det – och att tycka det är roligt.

Läs också: På väg tillbaka