Inhemsk handelsflotta nödvändig i kris

I ett krisläge skulle sannolikt utländska fartyg som idag trafikerar Sverige försvinna härifrån och lämna landet utan livsnödvändig försörjning. Därför behöver den blågula handelsflottan utökas.

Det var redare och politiker överens om när den svenska flaggens framtid diskuterades i Almedalen.

Lägesbilden för svensk sjöfart som målades upp av moderator Rikard Engström, tillika vd i Svensk Sjöfart, var blandad. I ett längre perspektiv har handelsflottan krympt kraftigt. Om man nöjer sig med att titta på utvecklingen de senaste tre-fyra åren kan däremot vissa ljusglimtar skönjas med ökat politiskt stöd, införande av tonnageskatt och viss inflaggning. Även Gotlandsbolagets Jan-Eric Nilsson och Stenas Claes Berglund delade den uppfattningen. Men de var också överens om att antalet fartyg under svensk flagg inte på långa vägar skulle räcka för att täcka Sveriges behov av persontransporter och varuflöden i händelse av kris eller krig. – Vi opererar 170 fartyg runt om i världen, sa Claes Berglund. Om det blir oroligt i någon region styr vi om trafiken för att undvika riskerna och precis samma sak skulle hända här. Hamnar vi i en konflikt skulle de utländska fartyg som trafikerar Sverige idag försvinna härifrån.

”Hamnar vi i en konflikt skulle de utländska fartyg som trafikerar Sverige idag försvinna härifrån”

Jan-Eric Nilsson var inne på samma linje. Han menade att den svenskflaggade handelsflottan behöver bli två till tre gånger större än den är idag för att trygga försörjningen i kristid. – Det är svårt att säga någon exakt siffra, men troligen skulle vi behöva mellan 200 och 250 svenskflaggade fartyg. Men problemet är att så länge det inte brinner saknar man inte brandkåren och just nu löser vi sjötransporterna ändå, sa han. Även Gotlands landshövding, Cecilia Schelin, deltog under seminariet. Hon påpekade att det inte behöver handla om en militär konflikt för att skapa transportproblem. – Om vi exempelvis behövde evakuera Gotland på grund av en kärnkraftsolycka skulle era fartyg inte räcka till, sa hon och vände sig till Claes Berglund. Vi är väldigt utsatta på den här ön. Men när det gäller livsmedelsförsörjningen har vi gott om morötter och potatis och där skulle Stockholm få större problem än oss. Under seminariets andra del var det politikernas tur att säga sitt genom representanter från försvarsutskottet. Även bland dem var enigheten stor om behovet av en starkare svensk handelsflotta. – Vi behöver göra den svenska flaggan mer attraktiv och det måste vi politiker hjälpa till med, sa Janine Alm Ericson (MP). Det är en utmaning vi kommer att behöva jobba vidare med även om jag också är väldigt glad över att vi nu fått godsstrategin på plats. Daniel Bäckström (C) ville även han stärka den svenska flaggen, men också undersöka vilka möjligheter som finns till samarbeten med andra länder. – Jag skulle vilja ta reda på om vi inom EU kan hjälpas åt i de här frågorna, sa han.

”man tycker att sjöfarten fungerar så bra idag att man tar den för given”

Efter seminariet, som hölls i den Maritima mötesplatsen i Gotlandsbolagets trädgård under Almedalens tredje dag, sa Jan-Eric Nilsson att han trodde att den svenska sjöfartens problem relativt enkelt skulle kunna lösas. Nyckeln är, menade han, ökat samarbete och direkt dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. – Om parterna, fack, arbetsgivare och regeringen, satte sig ner tillsammans tror jag att vi skulle kunna lösa det här ganska enkelt redan i morgon. Min uppfattning är att man tycker att sjöfarten fungerar så bra idag att man tar den lite för given. Men vips så kan alltihop vara borta och då står vi där utan någonting kvar.