Den brittiska flaggan går ner och den svenska går upp. Flaggskiftet skedde vid 15-tiden måndagen den 21 december. Foto: Henrik Karle

Fartyg

Jutlandia Sea får svensk flagg

21 December 2020

Roro-fartyget Jutlandia Sea skiftade idag från brittisk till svensk flagg – och kan få sällskap av tre fartyg till framöver.

– En väldigt positiv signal, säger Mikael Lindmark, ombudsman i Seko sjöfolk.

Flaggbytet skedde vid 15-tiden i Helsingborg där Jutlandia Sea i höst legat upplagd i väntan på ny charter. Vid årsskiftet går hon och systerfartyget Fionia Sea in i en timecharter för Wallenius SOL.

Jutlandia Sea ägs av Leomar RoRo AB där Per Ellingsen är ordförande.

– Våra båtar har seglat under brittisk flagg i många år, säger han till Sjömannen. I samband med Brexit behövde vi se över detta och landade i att svensk flagg passar bäst. Jag tycker att det är riktigt roligt att svenska flaggan ska hissas igen på en av våra båtar. Jag hoppas det blir fler.

Fartygen befraktas av Wallenius SOL och bemanningen sköts av AdMare Ship Management. Henrik Karle, vd för AdMare, gläds åt inflaggningen.

– Det är roligt. Svensk flagg är en kvalitetsstämpel med bra ranking i port state. Dessutom är det tänkta fartområdet våra farvatten med Östersjön, Finland och delvis Sverige, säger Henrik Karle till Sjömannen.

Brexit, alltså Storbritanniens utträde ur EU, är den främsta orsaken till flaggskiftet.

– Vi är idag ett svenskt rederi med kontor i Stockholm och drift i Göteborg. Vi ville ha en EU-flagga och svenskt var förstavalet så länge det kunde försvaras ekonomiskt, säger Per Ellingsen.

Vi ville ha en EU-flagga och svenskt var förstavalet

Henrik Karle menar att den goda relationen med facket också haft betydelse.

– Särskilt på Sekos avtalsområde upplever vi att det är lätt att komma överens och få god förståelse. Möjligheten som TAP-avtalet ger gör att vi kostnadsmässigt med svensk flagg kan närma oss nivåer som andra flaggor erbjuder, säger han.

En manskapsbefattning ombord (troligen kock) ska segla under Europaavtalet. Med 1-1-systemet blir det alltså två arbetstillfällen på svenska avtal. Övrigt manskap består av TAP-anställda.

– Nu påpekar säkert någon att det inte blir så många arbetstillfällen för svenska sjömän, säger Henrik Karle. Men det är i alla fall något, och i det här läget får man nog gripa de halmstrån som finns.

Mikael Lindmark, ombudsman i Seko sjöfolk, gläds åt inflaggningen.

– Det är en väldigt positiv signal även om det inte ger så många nya jobb för våra medlemmar. Förutom jobb på vårt avtalsområde får det positiva effekter som fler elevplatser. Fartyg som Jutlandia Sea kan ha fyra elever ombord och det är ett jättebra tillskott, säger han.

Förutom jobb på vårt avtalsområde får det positiva effekter som fler elevplatser

Förhoppningen är att systerfartygen Fionia Sea, Corona Sea och Hafnia Sea – som även de bemannas av AdMare – också ska få svensk flagg framöver. Hur det blir med den saken hänger delvis på politikerna och vad de väljer att göra med stämpelskatten.

Idag betalar rederier som flaggar in en stämpelskatt på 0,4 procent av fartygets värde. Branschen vill att den ersätts med en stämpelavgift som täcker de faktiska administrativa kostnaderna.

– Shippingmarknaden är mycket tuff för närvarande och bland annat stämpelskatten gör den svenska flaggan dyr jämfört med andra EU-flaggor i en tid då varje besparing måste undersökas. Naturligtvis skulle fler rederier välja svensk flagg om den inte var dyrare än andra EU-flaggor, säger Per Ellingsen.

Henrik Karle anser att stämpelskatten ligger Sverige som sjöfartsnation till last och hoppas att regeringen snarast ser över dagens system.

– Målsättningen är att flagga in systrarna också. Vi har förberett för dem, spelplanen är lagd och intresset finns. Men det finns ett antal hinder på vägen och stämpelskatten är ett sådant. Flaggskifte är en ganska dyr process och den blir en extraavgift på toppen, säger han.

Det finns hinder på vägen och stämpelskatten är ett sådant

Han påpekar att fler fartyg under svensk flagg innebär mer än bara arbetstillfällen. Det ger en större grund att stå på, en säkrare försörjning och trygghet i kris- och krigstider.

– Stämpelskatten är en väldigt liten peng för samhället. Men för den enskilde redaren är det stora pengar som ska ut bara för att man skiftar flagg. Regering och riksdag måste fråga sig vad den pengen är värd kontra möjligheten till svenskt tonnage, fler arbetstillfällen, större underlag för skolor och utveckling av hela klustret. Den avvägningen måste man göra, säger han.