Överväger kalla hem sjöfolk vid kris

De senaste två åren har regeringen genomfört flera förändringar som länge efterfrågats av sjöfartsbranschen. Stämpelskatten har avskaffats, ett bareboatregister införs nästa år och ett förslag på ändrad tonnageskatt är ute på remiss. Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har samtidigt satt sjöfarten i fokus. Sjömannen fick en pratstund med infrastrukturminister Andreas Carlson om hur han ser på sjöfartens roll.

Vad är det som gör att regeringen har lyssnat på just sjöfartsbranschens behov och har sådan fart i reformarbetet?

– Det är väl egentligen inget konstigt, säger han. Det är ganska naturligt att se sjöfarten som en viktig del av svensk ekonomi eftersom 90 procent av handeln är helt beroende av sjöfarten. För min del var det lite förvånande att det inte hade prioriterats tidigare. Nu behöver vi ta ikapp en del förlorade år och ha högt tempo i arbetet. Sen så har ju säkerhetsläget parallellt med det försämrats under de här åren vilket har understrukit betydelsen av en stark, robust och konkurrenskraftig sjöfartsnäring i Sverige ännu mer.

Du trycker hårt på behovet av fler svenskflaggade fartyg – är det på grund av det förändrade säkerhetspolitiska läget?

– Både och. Jag tror att man måste först zooma ut och se att ska man ha en sjöfartssektor som har en egen bärkraft, som kan jobba med rekrytering av svenskt sjöfolk och stå starkt och stadigt i orostider, då är numerären viktig i sig både för lönsamhet och konkurrenskraft. Sen är det förstås viktigt att det blir en diversifierad flotta. Därför har vi remitterat tonnageskatteförändringar som skulle inkludera specialsjöfarten. Det blir betydligt fler olika fartyg som skulle kunna inkluderas i det svenska tonnagesystemet och därmed i svenska handelsflottan, och då stärks ju också rådigheten över de fartygen i ett krisläge. 

Andreas Carlsson säger att beredskapsperspektivet ligger som ett raster över det hela, men han menar att man inte ska underskatta näringen i sig och de arbetstillfällen den genererar.

– Med en stark handelsflotta ökar kompetensen som kan smitta av sig på andra delar av näringslivet, befolka myndigheter, göra att vi har personer som har praktisk kunskap och erfarenhet som kan arbeta för våra intressen i globala organisationer. Det där ska man nog inte underskatta, tror jag. Och det kräver ju att vi har en större numerär. 

– Ibland får jag frågan ”men vi behöver ju svenska sjöfolk också?” – och ja, det behöver vi, men man kan ju inte börja utbilda till skepp som inte finns i svenska handelsflottan. Det ena måste ge det andra, det går ju ganska mycket i synk.

Om Sverige hamnar i kris eller krig krävs att svenskflaggade båtar bemannas med svenskt sjöfolk, något som saknas idag. Vad kan regeringen göra för att underlätta för fler att komma in i branschen?

– Dels har vi gjort det mer flexibelt kring behörigheter för klass 7, säger han. Sen så har Transportstyrelsen genomfört vissa åtgärder för att göra det mer flexibelt att mönstra av och mönstra på, och det tror jag man ska se om man kan utöka för att behålla kompetent personal som jobbar ombord ett tag, i land ett tag, ombord igen och att det inte är för krångligt är viktigt.

Andreas Carlson menar också att det finns en resurs av sjöfolk som det ännu inte pratats så mycket om – de som jobbar på utländska fartyg.

– I ett läge med höjd eller högsta beredskap så finns det ju många svenska sjömän som jobbar i utländska rederier. Man ska ju inte luta sig tillbaka och se dem som en resurs, men man behöver nog också fundera över hur det finns ordningar för dem att mönstra på svenskflaggade fartyg.

Att kunna kalla hem dem helt enkelt?

– Ja. Det ligger i frågans logik att de som är från andra nationaliteter på svenskflaggade fartyg skulle kallas hem i ett sådant läge, då finns det ju också många svenskar som jobbar på utländska fartyg som vi skulle kunna kalla hem. Det säger jag inte för att tona ner betydelsen av att rekrytera fler, att attrahera fler till sjöfartsyrket, utan tvärtom så tror jag man behöver jobba med båda.

YH-utbildningar, hur ser ni på det?

– Det är en del. Vi utesluter inte förstärkningar i någon del av utbildningsväsendet där man kanske kan ta vara på kompetens från annan del av yrkeslivet som skulle kunna vara meriterande om man också läser en utbildning som gör att man kan mönstra på.

Remissrundan om tonnageskatten är snart klar. Men hur en förändrad tonnageskatt ska finansieras vill Andreas Carlsson inte svara på.

– Det kommer vi att återkomma till. Vi inhämtar fortfarande synpunkter på förslaget.

Nettomodellen, alltså att rederierna får tillbaka skatt och sociala avgifter för sina anställda, ligger idag på 99 procent i Sverige. De allra flesta EU-länder har en nettomodell på 100 procent. Har regeringen några planer på ändringar vad gäller denna?

– Det diskuteras ju ibland. Jag förstår att det finns en oro för att man skulle tulla ännu mer på det, och det har vi inga planer på att göra.

Så inte mer än 99 procent i alla fall?

– Nej, och som sagt så måste jag be att få återkomma till det när vi presenterar förslaget. Det är också ute på remiss fortfarande så vi inhämtar ju synpunkter på det förslaget. Men vi ser fram emot att bereda remissvaren när vi får dem, och ganska skyndsamt så att vi håller tidsplanen.