”Facket bör visst blanda sig i politiken”

Valår. Ibland uttrycks åsikten att facket inte ska blanda sig i politik. Något huvudfokus kan det aldrig vara, men: Arbetarrörelsen har varit med och format Sverige till något unikt, framgångsrikt och något som jag tror de flesta kan känna en stolthet över. Det har skett genom organiserad kamp, på arbetsplatserna och utanför. Vi skapade den svenska modellen, som en del av samhället, som styrs av våra folkvalda. De stiftar lagar och sätter vissa ramar för parterna på arbetsmarknaden.

Dessa ramar har en tendens att bli allt snävare, tyvärr. Spelreglerna ändras och politiska beslut påverkar våra medlemmar på ett mycket direkt sätt. Vår motpart lägger stora resurser på lobbyism, och för att inte hamna i kölvattnet behöver även vi fortsätta vara en aktiv del av samhället. Vi vill ju någonstans, vara en progressiv kraft. Vi vill åstadkomma något!

Vill inte bara administrera vad andra bestämt

I en föränderlig värld innebär förvaltning lätt stagnation. Jag vill därför inte jämföra mitt fackliga uppdrag med en jurists på ett försäkringsbolag, och blott administrera vad andra bestämt. De ”andra” skulle i ett alternativ till dagens svenska modell sannolikt befinna sig långt från min arbetsplats, kanske i riksdagen eller på någon myndighet, och ha små möjligheter att avgöra vilka arbetsvillkor som lämpar sig bäst i ett skärgårdsrederi.

Vi kan inte tiga still, vi ska alltid föra medlemmarnas talan!

Daniel Estius

Det vet dock de anställda, som genom fackligt medlemskap och vår arbetsmarknadsmodell med lokala och centrala parter är med och påverkar just det som berör oss. Vi behöver vår frihet för att utvecklas, och utan facklig-politiskt arbete kommer vi att gå miste om den.

Vår modell räddad för tillfället

Vi har nyligen räddat vår modell från EU-direktiv om minimilöner genom påverkansarbete på flera olika politiska nivåer. Bevarad för tillfället, men för att vår fina partsmodell ska fortsätta fungera måste vi ha jämbördiga parter, och när vår borgerliga regering nyligen medvetet försämrade arbetslöshetsförsäkringen påminns vi om hur deras reformering av a-kassan 2007 ledde till det största medlemstappet för LO-förbunden sedan storstrejken 1909.

Vi kan inte tiga still, vi ska alltid föra medlemmarnas talan! Alla vill inte lyssna, men vi kan inte surra oss vid ett politiskt parti. Själv tillhör jag inte rörelsens majoritetsparti, men är helt trygg med att det är våra medlemmar som sätter vår agenda, ingen annan.

Valrörelsen är här. Vi gör vår röst hörd. Gör det du med! Jag börjar med att ansluta till landets största firande av arbetarrörelsens dag. Glad första maj!

Daniel Estius

Daniel Estius är ny krönikör i Sjömannen. Han är fackligt förtroendevald i Blidösundsbolaget och arbetar i Stockholms skärgård.