Efter segdragna förhandlingar – avtalet för isbrytarna klart

Efter 13 månaders förhandling är avtalet för isbrytarna klart. Sveriges isbrytarverksamhet går över i statlig regi i sommar.

Det tog över ett år vid förhandlingsbordet innan alla parter blev överens om hur avtalet skulle se ut för de ca 70 ombordanställda på isbrytarna som blir statligt anställda när verksamheten tas över av Sjöfartsverket 1 juli.

– Ingen trodde att det skulle ta så här lång tid. Det är den längsta förhandlingen jag någonsin suttit i. Det känns väldigt bra att det äntligen är klart, säger Seko sjöfolks ombudsman Oskar Lindskog.

Sveriges isbrytning har varit upphandlad sedan 2000 och det är Viking Icebreaker som har drivit och bemannat verksamheten. På grund av det säkerhetspolitiska läget i Östersjön har isbrytning dock bedömts vara en samhällskritisk resurs som bör vara statlig, bland annat för att samarbetet med Försvarsmakten väntas öka. Sjöfartsverket beslutade 2022 att inte längre upphandla isbrytardriften utan ta hem den i statlig regi.

Inrangeringsavtalet började förhandlas i februari 2023. Vid bordet satt Arbetsgivarverket tillsammans med Saco-S, Seko-staten och OFR. Då parterna från början stod långt från varandra har förhandlingen varit tuff. Det blev en 13 månader lång resa. 

En av anledningarna till att det tog så lång tid innan man kunde nå en samsyn på hur villkoren för sjömännen skulle se ut när deras anställning blev statlig, är att ombordanställda har en så annorlunda arbetssituation jämfört med statens övriga personal, så det har varit svårt att få ihop de två världarna. Det berättar Sekos centrala ombudsman Helen Thornberg som är avtalsansvarig för Sekos statliga områden:  

– Det är mycket som är annorlunda; arbetstidsregleringen och vederlagssystemet till exempel, det existerar inte inom det statliga avtalsområdet. Så det blir komplext att se vad det blir för konsekvenser.

Trots att det varit mycket frustration har Seko sjöfolks Oskar Lindskog ändå lite förståelse för att processen varit långsam:

– Det har gått mycket tid till att förklara omständigheterna, det är ju svårt att veta hur det är om man aldrig har varit i verksamheten förut. Arbetsgivarverkets mål var att få liknande villkor som för sina övriga statligt anställda, men vi ville ju att de nya villkoren ska vara kompatibla med det som hittills varit för ombordpersonalen, säger han.

När det centrala avtalet undertecknades sent på onsdagskvällen 13 mars stod det klart att personalen inom isbrytarverksamheten får med sig ett arbetstidsavtal 1:1, som innebär att man jobbar lika mycket som man är ledig och ger den anställda mer inflytande över sin arbetstid. Även tarifflönesystemet är med. Semesterfrågan kommer att förhandlas lokalt på Sjöfartsverket, där man utgår från de statliga semesterbestämmelserna.

Några viktiga saker försvinner, till exempel ”redarskyddad tid” som inte finns hos staten och innebär bland annat fördelar som 100 procent sjuklön i 150 dagar. Det fanns i den gamla sjömanslagen och det ligger kvar i Seko sjöfolks kollektivavtal.

– Det är beklagligt, vi har verkligen försökt få in liknande skrivningar. Men så är det i förhandlingar, somligt måste man släppa, annat vinner man. Det finns andra bitar inom staten som blir en fördel: Pensionerna blir bättre och omställningsstödet om man blir arbetslös är bättre, säger Oskar Lindskog.

En som är missnöjd över förlusten av redarskyddet är ordförande i Seko sjöfolks sektion Viking Icebreakers, Jimmy Lundberg:

– Att vi inte får kompensation för det kan leda till att det blir svårare att bemanna isbrytarna i framtiden. Just nu är sjöfartsverket iskalla på marknaden, vi jobbar i liten bransch och ryktet sprider sig, säger han.

Inrangeringsavtalet har skickats ut till medlemmarna och i nästa vecka kommer man att gå igenom de nya villkoren tillsammans.

Sverige har i dagsläget fem isbrytare: Atle, Ymer, Frej, Ale och Oden. En nykomling Polar Circle ska just besiktigas och ytterligare två nybyggen är på ingång.