Ny teknik kräver
annan kunskap

Oceanbird är ett av flera företag som just nu är i färd med att arbeta fram nya tekniker för framdrivning av fartyg. Projekt pågår både inom näringslivet och akademin. Men vad kommer att krävas av framtidens besättningar för att jobba med dessa nya tekniker? 

Jakob Kuttenkeuler är professor på KTH i Stockholm på centret för marin arkitektur. En del av hans arbete går ut på att minska förbrukningen av fossila bränslen, bland annat med optimering av fartygens rutter eller användandet av segel. Kuttenkeuler och hans avdelning är den akademiska partnern i framtagandet av Oceanbird. 

– Jag är osäker på om det finns vinddrivna fartyg i reguljär och kommersiell trafik. Men vi är nära, säger Jakob Kuttenkeuler. Det finns globalt mellan fem och tio sådana projekt som liknar Oceanbird. 

– Det finns också andra typer av projekt, bland annat med Flettner-rotorer. De ser ut ungefär som en toarulle ställd på höjden. Sen vill man uppnå en rotation, ungefär som när man skruvar en fotboll. Andra gör försök med att segla med drakar.

Uråldrig teknik

Användandet av segel är ju knappast någon ny teknik. Troligen var egyptierna först ungefär 3 500 år före Kristus. 

– Det roliga med den här tekniken är ju att den är uråldrig, fortsätter Jakob. Det var absolut den förhärskande tekniken tidigare. Men när vi nu tar upp seglandet igen måste vi vara så vansinnigt effektiva om det ska kunna mäta sig med brännolja. 

– För 200 år sedan satte man upp ett segel och sedan fick man vänta på rätt vind, men det duger inte i dagens samhälle. Vi måste segla på tidtabeller, lasten ska komma fram i tid och besättningen ska ha sin semester och så vidare.

För 200 år sedan satte man upp segel och sedan fick man vänta på rätt vind, men det duger inte i dagens samhälle.

Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH

När kommer man att se fartyg med segel frekvent ute på världshaven?

– Det är ju inte alla fartyg som det här passar på. Jag har svårt att se hur det skulle passa på ett containerfartyg som ska lastas och lossas. Däremot är ett roro-fartyg ganska optimalt.

Kan man även sätta segel på äldre fartyg?

– Ja, absolut. Det kallas retro fitting. Det är en nisch som kan bli lika stor som nybyggnationer. Det finns gott om fartygsägare som skulle vilja modernisera.

Kommer det att krävas andra kunskaper från besättningarnas sida?

– Ja, skrattar Jakob Kuttenkeuler. I dagsläget undviker man ju dåligt väder men i framtiden kommer man snarare att leta upp skitvädret. Och vi måste faktiskt få till en acceptans för det hos besättningarna.

I dagsläget undviker man ju dåligt väder men i framtiden kommer man snarare att leta upp skitvädret.

Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH

Johan Hartler arbetar med frågor om kompetensförsörjning på branschorganisationen Svensk sjöfart. Det innebär att han har god kunskap om vilka krav som kommer att ställas på framtidens sjömän. 

Tror internationella riktlinjer kommer

– Som alltid är det ju så att man måste kunna hantera den utrustning som finns ombord på ett fartyg, säger Johan Hartler. Till en början blir det internutbildningar inom rederiet hur seglen ska manövreras. Så är det alltid med ny teknik. Ett annat sådant exempel är när det kom gasdrift på olika fartyg. Så småningom kommer det att komma internationella riktlinjer för hur utbildningen ska se ut på nya tekniker, som till exempel framdrivning med vind.

Kommer utbildningen kring vinddrivna fartyg att finnas med i ordinarie utbildningar längre fram?

– Efter hand kommer det ingå och då tror jag att det gäller morgondagens befälsutbildningar.

Ser du några andra förändringar i framtidens utbildningar?

– Just nu handlar det mycket om alternativa bränslen. Jag är ganska säker på att det längre fram också kommer att handla om cybersäkerhet och digitalisering. Då är vi kanske tio år fram i tiden. Men man ska inte glömma att rederierna är ansvariga för att hela besättningen på fartygen familiariseras, det vill säga att personalen får utbildning och teknisk kunskap om sitt fartyg. 

Hur långt bedömer du att svenska rederier har kommit med vindbaserad framfart?

– Nyligen invigdes Tern Dal, med fyra nyinstallerade segel. Det tillhör rederiet Terntank. Snart kommer Wallenius att montera Oceanbird på Tirrana. I min internationella utblick så ligger svenska rederier oerhört långt framme.