Wallenius avvaktar Röda havet

När vapenvilan i Gaza inleddes i mitten av januari lovade huthirebellerna att sluta attackera fartyg i Röda havet, men Wallenius Marine ser ingen anledning till att lägga tillbaka sin rutt än.

– Vi litar inte mycket på detta, kan jag säga. Den politiska situationen är känslig och det kan ändra sig fort. Vi har beslutat att inte trafikera Röda havet än, och så blir det tills vi vet att det är säkert för våra besättningar att gå igenom, säger Peter Jodin, som är säkerhetsansvarig på Wallenius Marine som ansvarar för fartygens personal.

Rederiet Wallenius Wilhelmsen beslutade i december 2023 att dirigera sin trafik via Godahoppsudden istället för genom Suezkanalen, efter att besättningen på Galaxy Leader kidnappats och flera fartyg attackerats av huthimilis. 

---

Våra besättningar måste vara trygga. vi har tagit de ökade kostnaderna i samråd med våra kunder.

Peter Jodin, säkerhetsansvarig på Wallenius Marine

Rutten tar ett tiotal dagar extra och har ökat kostnaderna, men för rederiet är säkerheten viktigast. Sedan beslutet togs har över 100 fartyg attackerats, två fartyg sänkts och fyra besättningsmedlemmar dödats. 

– Våra besättningar måste vara trygga och lasten behöver komma fram säkert. Vi har tagit de ökade kostnaderna i samråd med våra kunder, säger Peter Jodin.

---

För personalen ombord har den längre rutten inte gjort så stor skillnad. Även om man får lite längre tid ombord är törnarna lika långa, och alla har sin vanliga månadslön.

– Godahoppsudden är kända farvatten för oss, vi har många andra fartyg som har sin ordinarie rutt där, så allt har fungerat bra. 

Peter Jodin vill inte säga när man är redo att lägga tillbaka rutten till Suez-
kanalen ännu.

–  Det blir när vi tycker att det känns säkert. Vi måste kunna lita på att det blir lugn och ro i området.

---

Hotsituationen på Röda havet har orsakat stora merkostnader för frakttrafiken till sjöss. Fartygspassagerna i Suezkanalen har minskat med 56 procent det senaste året, enligt data från investmentbanken Jefferies, och det är i första hand containerfartyg som valt att omdirigera sin rutt på grund av hotsituationen som byggts upp på Röda havet.

Jämfört med sex dagars stopp i suezkanalen 2021 väntas konflikten i röda havet få en annan prislapp.

En fartygstrafikstudie som genomförts i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har tagit fram en modell för att räkna ut hur mycket stoppet kostade i Suezkanalen 2021, då containerfartyget Ever Given gick på grund och blockerade all framfart i sex dagar.

Studiens resultat är baserat på data från Maersks flotta, som hade en tredjedel av alla handelsfartyg som drabbades. 69 av företagets fartyg påverkades, antingen genom omdirigering via Godahoppsudden eller förseningar vid kanalen. 

Räknemodellen visar att Maersk förlorade cirka 89 miljoner dollar, där kostnaden för lagerhållning av containrar var den största utgiften. Samtidigt ökade flottans koldioxidutsläpp med 44 574 ton. 

Den minskade trafiken i kanalen ledde dessutom till en förlust för Suezkanalmyndigheten på 5,9 miljoner dollar.  Enligt forskarna kan samma räknemodell användas i fallet med Röda havet efter huthirebellernas attacker mot lastfartyg. 

---

Jämfört med sex dagars stopp i Suezkanalen 2021 väntas konflikten i Röda havet få en annan prislapp. Det är väsentligt fler fartyg och rederier som i mer än ett års tid har blockerats från sin rutt genom Suez-kanalen och omdirigeras via Godahoppsudden.

– Forskningsresultaten visar inte bara de stora ekonomiska risker som finns i internationell logistik, utan också vilken stor inverkan störningar får på den dagliga verksamheten, säger Kevin Cullinane, professor i internationell logistik och transportekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, och medförfattare till studien.