Viktigt med
tid för träning
ombord

Det är inte alltid så lätt att hitta tid för träning ombord med tajt arbetsschema och kort vilotid. En regelbunden tur i gymmet hjälper mot förslitningsskador, som är vanligt bland sjömän.

Inte minst bastun uppskattas av däcksmannen Rolando M. Diaz, den dämpar stressen. Och på gymmet ombord är han tre gånger i veckan. 

– Det blir mest push ups och pull ups, jag brukar mest använda kroppsvikten som motstånd, inte så ofta maskinerna, säger Rolando.

Ombord på Fure Vinga, som för drygt ett år sedan togs över av Donsörederiet Älvtank och döptes om till Ramira, är gymmet ovanligt stort och har bra takhöjd, vilket uppskattas av en reslig kille som Mattias Nordberg, maskinbefälselev från Chalmers, som gör sin sista praktik här på tankfartyget. 

Han är lite av periodare när det gäller träning, men säger att det brukar bli ungefär fem besök per vecka i gymmet. Han jobbar mest med lösa vikter och pilatesboll och försöker gå efter ett program han fått av sin PT och volleybolltränare. 

Rullandet kan vara användbart. Bålmusklerna tränas automatiskt när det gungar. Går vi utan last behövs inget gym.

Mattias Nordberg

Att träna ombord blir lite annorlunda jämfört med träning på land, tycker Mattias.

– Vädret är ju en säkerhetsrisk. Men rullandet kan också vara användbart. Bålmusklerna tränas automatiskt när det gungar.

– Går vi utan last behövs inget gym, konstaterar han.

Erik Schüberg, även han elev men från Kalmar, har precis som Mattias återkommit från tungt arbete på däck när vi ses i mässen. Där finns tv och spelkonsoler, flitigt använda mellan arbetspassen. Gitarren som är förtöjd vid en skinnfåtölj är inte lika ofta i bruk, berättar de, även om Mattias kan spela. Också Erik jobbar på med träningen, ungefär varannan dag. I land är han aktiv i Kalmars boxningsklubb.

– Det skulle varit bra med en sandsäck, säger han och tar några varv med skuggboxning mellan maskinerna i gymmet. Där finns också löpband, motionscykel och lösa vikter. 

Arbetspassen ombord beskriver de som varierande. Ibland är det tungt fysiskt, ibland är det mest tankearbete. Det som alltid finns är trapporna.

– Man tror det ska bli lättare, men de är jobbiga, konstaterar Mattias Nordberg.

Erik och Mattias anpassar träningen till vaktpassen. Det funkar inte att vara i gymmet när larmet går, så de passar på när de inte har vakten.

Fysisk aktivitet förebygger belastningsskador

Forskning visar att de vanligaste skadorna bland sjöfolk drabbar rygg, axlar, knän och ledband. Vid sidan av det finns risk för bullerskador och stressjukdomar. Fysisk aktivitet förebygger belastningsskador. Undersökningar från ett antal år tillbaka visar att sjöfolk tränar mer när de är i land än ombord, och att träningsmotivationen ökar om gymmen på fartygen är välutrustade med möjlighet till både styrke- och konditionsträning. Bra belysning och gärna fönster är extra plus. 

Det som också efterfrågas är att träna tillsammans i grupp eller att kunna mötas i en match i bordtennis till exempel.

Seko sjöfolks ombudsman Mikael Lindmark får en inblick i de besvär som manskapet tampas med när han kallas in för att hjälpa till med någon medlems skaderehabilitering.

– Mest är det förslitningsskador, säger han.

Eftersom medelåldern är relativt hög bland förbundets medlemmar är de ganska vanligt förekommande.

– Givetvis skulle våra medlemmar må bättre om de kunde träna ofta och varierat, menar Mikael Lindmark. Men det är olika på olika fartyg hur det ser ut med träningsmöjligheter.

Träningsviljan ser olika ut

Kapten Lasse Croy, som på Fure Vinga basar över en besättning på sju manskap och sju befäl, kan också konstatera att träningsviljan ser olika ut på olika fartyg. 

– På det här fartyget är det tre-fyra stycken som tränar, berättar han. På andra kan det vara fullt i gymmet mest hela tiden.

Träningslokalerna varierar i storlek och alla är inte lika rymliga.

– Ibland är det bara en skrubb, säger kapten Croy. 

Mikael Lindmark är medveten om skillnaderna i standard.

– Alla svenskregistrerade båtar har gym, men de varierar i storlek och utrustning, säger han. 

Inte alltid lätt få in träning i schemat

I vissa grupper av manskap tränas det väldigt mycket, medan andra gym kan stå oanvända, vilket inte uppskattas av rederierna som kanske köpt in bra material.

– De som är aktiva i land är ju motiverade att träna ombord för att inte tappa formen. Men det kan vara svårt för löpare exempelvis, att upprätthålla löpträningen ombord, säger Mikael Lindmark. Det är komplext.

Och det är inte alltid enkelt att få in det i dygnsschemat heller, menar han. Tio-elva timmars arbete, åtta timmars sömn och så vill man umgås socialt också. Det blir inte mycket tid över.

Friskvårdsbidrag skiljer mellan rederier

Frågan om friskvårdsbidrag för ombordanställda har varit uppe till diskussion i Seko sjöfolk under lång tid. 

– Det är högt och lågt på rederierna, berättar Mikael Lindmark. En del har det och vissa har inget alls.

En del av resonemanget mot friskvårdsbidrag från arbetsgivarhåll ligger i att ett bra gym ombord innebär gratis träningsmöjlighet hela arbetstiden, vilket utgör halva totala tiden för de ombordanställda.

– Men, säger Lindmark, om det inte finns något gym på båten där man jobbar, och man dessutom inte har friskvårdsbidrag, så är det ett problem.