Politikerna vill se fler svenskflaggade fartyg – och gärna snart

Riksdagspolitikerna i Almedalen är – fortfarande – rörande överens om vikten av fler svenskflaggade fartyg och mer svensk personal som bemannar dessa. Budskapet det här året är att de nu även är överens om att det behöver gå fort.

Den maritima mötesplatsen i Almedalen bjuder på ett fullspäckat program under politikerdagarna. Först ut på onsdagsmorgonen var en diskussion om maritim sårbarhet arrangerad av passagerarrederiföreningen, som samlar 13 rederier och står för 95 procent av passagerartrafiken till och från Sverige. 

Omvärldsläget med Rysslands invasion av Ukraina har gjort att säkerhets-, försvars- och försörjningsfrågor utifrån sjöfartsperspektiv står högt på agendan. Frågan var hur man säkrar passagerartrafiken ur ett totalförsvarsperspektiv. 

– Vi är lite oerfarna och ovana vid den här situationen att behöva tänka på försörjningen till och från Sverige, sa Mattias Ottosson (S), ledamot i trafikutskottet. Och ska vi vara riktigt ärliga; i händelse av krig så är svenskflaggade fartyg de enda som den svenska marinen enligt lag kan försvara, det är viktigt att komma ihåg. Och de fartygen behöver bemannas. Det är tydligt att vi politiker behöver jobba på att säkra att det finns tillräckligt med svenskt manskap.  

– Så långt möjligt behöver vi ha fler svenskflaggade fartyg, sa Marcus Risberg, vd för Destination Gotland och ordförande i passagerarrederiföreningen. Min erfarenhet är att alla håller med, det finns en samsyn – men inget händer. Jag skulle önska lite snabbare framfart i den här frågan. 

Alexandra Anstrell (M), ledamot i försvarsutskottet, menade att det är viktigt att säkerställa att det finns förutsättningar för rederierna att fungera väl oavsett.

– Vi behöver säkerställa att det finns ett svenskt ägande av fartyg, sa hon. Det måste finnas näringspolitiska förutsättningar för dem att blomstra i fred, men även fungera i kris eller krig. 

Det finns en tendens att vi politiker sitter fast i våra ”stuprör”.

Mattias Ottosson, riksdagsledamot (S)

Mattias Ottosson tyckte det fanns anledning för politikerna att vara självkritiska.

– Det finns en tendens att vi politiker sitter fast i våra ”stuprör”, var och en sysslar med sin fråga. Vi behöver jobba mer integrerat, över departementsgränserna, för det här är en fråga där det behövs en bred samsyn. Ibland är det en väldigt lång väg att gå mellan departementen.

Vikten av samsyn delades även av samtliga riksdagspolitiker i den panel som diskuterade frågan om sjöfartens roll i händelse av krig under den nästföljande programpunkten. Likaså att det är hög tid för handling.

– Först och främst behöver ha bra arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö för de anställda ombord, sa Mikael Larsson (C), riksdagsledamot. Men sen handlar det om den näringspolitiska frågan där branschen vill se en förändring. Vi måste komma i hamn med den frågan nu, branschen har väntat länge på en lösning. 

Vi behöver en branch med bra arbetsvillkor, där folk vill jobba och orkar jobba.

Hanna Gunnarsson (V), riksdagsledamot

Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson tryckte på vikten av bra arbetsvillkor och svenskt ägande.

– Vi behöver ha en bransch med bra arbetsvillkor, där folk vill jobba och orkar jobba, sa hon. Vi ser också gärna ett större offentligt ägande och offentlig kontroll inom sjöfarten. Vi får inte hamna i till exempel utländskt ägande av svenska hamnar. 

Även moderaternas Alexandra Anstrell (M) var inne på vikten av svenskt ägande.

– Vi måste se till att svenska rederier inte drabbas av konkurrensnackdelar, sa hon.

Samtliga i panelen, som bestod av politiker från M, C, SD och V, var rörande eniga om att långsiktighet i besluten och ett brett samarbete över parti- och blockgränser är nycklar för att komma i mål. 

– Långsiktigheten är det allra viktigaste, sa Mikael Larsson. Vi kan ju samverka ihjäl oss men om det inte händer något när vi går ifrån mötet, om inga beslut fattats om vem som ska göra vad – då kommer vi ju ingenstans. Här måste vi politiker bli bättre. 

Ewa Skoog Haslum, marinchef på Försvarsmakten, pratade om vikten av att kunna krigssäkra fartyg.

– Hur skyddar vi oss i händelse av krig? Lagen ger inte Försvarsmakten rätt att skydda ett fartyg som inte är svenskflaggat. Det i sig är ju ett argument för att ha fler svenskflaggade fartyg, sa hon.