San-konferens med fokus på psykisk ohälsa

San, Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, fyller 70 år. Det uppmärksammades på den årliga konferensen som den här gången bland annat tog upp den viktiga frågan om psykisk ohälsa.

Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, firar 70 år. Den årliga konferensen innefattade det här året en tillbakablick till hur det stod till med arbetsmiljön när det hela började.

Pelle Andersson, ombudsman för Seko sjöfolk och ledamot i San:s styrelse, hade gjort en djupdykning i Sjömannens arkiv vid tiden för San:s tillkomst. 1955 rapporterades bland annat att 92 personer hade omkommit inom svensk sjöfart. Mot bakgrund av alla olyckor och dödsfall som skedde inom sjöfarten och de tuffa villkoren på fartygen tog Sjöfolksförbundet initiativ till att gemensamt göra något åt arbetsmiljön ombord och de många olyckorna. Tillsammans med sjöbefälens fackliga organisationer, Kommerskollegium, Sjöfartsverket och så småningom redarna bildade man San.

Sedan dess har mycket hänt inom arbetsmiljöområdet, inte minst tillkom en rad lagar på det arbetsrättsliga området under 1970-talet, men mycket återstår fortfarande att göra. Några av dessa återstående områden togs upp på årets San-konferens som hölls i Göteborg.

Brist på sömn och återhämtning orsakar sämre mående

Förmiddagen lade fokus på den psykiska ohälsan bland sjöfolk. Joakim Dahlman, forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), hade tittat på det allmänna hälsotillståndet hos sjöfolk och funnit att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar bland sjömän.

De enskilt viktigaste orsakerna till ett försämrat mående är brist på sömn och brist på återhämtning. Han gick bland annat igenom olika typer av vaktscheman, där forskningen entydigt säger att vaktscheman som förskjuter dygnet och som inte ger utrymme för ordentlig vila är dåligt för hälsan. Ändå tummas det ofta på vaktscheman.

– Det finns stora vinster att göra på vaktscheman som INTE förskjuter dygnet, sa han. Det borde gå att ha hyfsade förutsättningar att ha vaktscheman som inte skapar utmattning. 

Hjälp och stöd om man mår dåligt finns att få via företagshälsan, det berättade psykolog Emma Petzén från PE3 Företagshälsa om.

Att lyssna hjälper

Att finnas där som kollega och medmänniska när någon mår dåligt låter enkelt men kan vara svårt. Ola Tornberg från organisationen MIND som arbetar med psykisk hälsa och bland annat har stödlinjer dit man kan ringa om man mår dåligt. Han berättade om det medmänskliga samtalet, hur mycket det kan betyda för någon som mår dåligt att bara få frågan om hur man mår, och någon som vill lyssna.

– Våga fråga hur era kollegor och kompisar mår, var hans råd.

Effekten av att bli lyssnad på är rent fysisk. Kroppen utsöndrar serotonin och oxytocin, vilket gör att vi blir gladare och lugnare.

– Bara genom att lyssna på varandra kan vi minska stressen och må lite bättre, sa han. Att lyssna är ett väldigt kraftfullt verktyg som vi ibland glömmer. Vi behöver inte komma med någon lösning på personens problem, det är sällan det man vill ha i det stadiet. Det räcker med att lyssna.  

Årets San-pristagare, Christian Andersson, förste maskinchef på Aurora på Öresundslinjen, berättade tillsammans med Oscar Rockström om hur de på Aurora arbetar praktiskt med riskbedömningar (läs mer här).

Vibrationsskador går att förebygga

En annan punkt på dagordningen var effekterna av vibrationer på kroppen, och hur man kan förebygga vibrationsskador. Lage Burström och Tohr Nilsson från Umeå universitet har tagit fram en bok om hur man praktiskt förebygger vibrationsskador.

– Om man tänker sig en maskin som är så kraftfull att den kan knacka sönder rost och slå sönder betong – det känns ganska självklart att den även slår sönder fingrarna på den som håller i den, sa Thor Nilsson. Men det stannar inte där – vibrationerna skapar förändringar i kroppens kärl och påverkar därför hela kroppen.

Boken finns att ladda ner här.