Kenny Reinhold. Foto: Dick Gillberg Åsikter Det hänger på tonnageskatten 09 December 2024 Jag, och troligtvis alla som läser denna eleganta och mycket uppskattade medlemstidning för sjöfolk, Sjömannen, väntar med spänning på vad nuvarande regering har för planer för sjöfarten. Hittills har de tagit några bra och kloka beslut om viktiga åtgärder för att behålla den lilla sjöfart vi har idag, och det finns även förslag till åtgärder som ska locka fram fler svenskkontrollerade fartyg, både befintliga och i beställning på varv i företrädesvis Kina. Om det blir de beslut som vi alla i sjöfartsbranschen vill ha, kan detta leda till att vi kan få en handelsflotta som motsvarar omkring tio procent av den danska handelsflottan, det vill säga drygt 200 fartyg mot cirka 2 000 fartyg i Danmark. (För drygt femtio år sedan var Sverige en toppnation, etta och tvåa i världen, både vad gäller storlek på nationell handelsflotta och varvsindustri. I dag har vi knappt 100 fartyg.) Jag tycker att nuvarande regering redan har levererat en rad bra beslut och åtgärder för sjöfarten och jag tycker att infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) har gjort mycket för sjöfarten under den tid han har haft ämbetet. Jag hoppas innerligen att han får fortsätta med detta uppdrag fram till nästa val så att vi får kontinuitet. Han har hela bilden klar för sig för att ta rätt beslut för sjöfartens utmaningar framöver. Vi väntar fortfarande på några ytterligare avgörande beslut i sjöfartsfrågorna Vi väntar fortfarande på några ytterligare avgörande beslut i sjöfartsfrågorna. En av de viktigaste frågorna är ju den berömda tonnagebeskattningen, som likt en rå diamant eller ett stycke silver behöver slipas till ett smycke alternativt förgyllas med guld. Helt enkelt, utan krusiduller eller halvmesyrer: Vi behöver en mycket god konkurrenskraftig tonnagebeskattning för redarna inom den svenska sjöfarten, annars är vi rökta för i princip all framtid, utan att överdriva. Förutom de här aspekterna finns det även en annan avgörande faktor som ingår i paketet för den svenskflaggade sjöfarten. En otroligt viktig beståndsdel i begreppet svensk sjöfart är Svenska Skeppshypotek, som är en långivare till rederier i Sverige och rederier med svensk anknytning. Sedan 95 år tillbaka har de med uppdrag från Sveriges riksdag förnyat den svenska handelsflottan genom lån till över 900 fartyg, och har för tillfället finanseierat omkring 130 fartyg inom vårt kluster. Det har varit utredningar kring Skeppshypotekets tillhörighet. I dag lyder det under Näringsdepartementet men man tittar på alternativa lösningar för framtiden, även vilken typ av bolagsform/struktur som är bäst för Svenska Skeppshypotek. Här vill jag bara göra ett viktigt uttalande från Seko sjöfolk: Det spelar ingen större roll i vilken form Svenska Skeppshypotek stöps om i. Det absolut viktigaste är att detta värdefulla verktyg för svensk sjöfart får behålla alla de möjligheter att finansiera fartyg som finns idag, punkt slut. Kenny Reinhold Ordförande Seko sjöfolk ÅsikterLedare Text Redaktionen Dela den här artikeln, kopiera länken Länken kopierades! Länken kunde inte kopieras. Annons Läs mer Aktuellt Fler fartyg i allt sämre skick Antalet nyttjandeförbud i svenska hamnar, alltså fartyg som är i så dåligt skick att Transportstyrelsen förbjuder dem att segla vidare, har ökat kraftigt de senaste åren. I fjol stoppades 27 fartyg – en fördubbling jämfört med 2023. 26 Januari 2026 Aktuellt Skjuts för sjöfarten i Visby För fjärde året i rad arrangerades Sjöfartens dag i Visby hamn. Ett tillfälle att visa upp sjöfartens alla olika inriktningar – och förhoppningsvis locka några nykomlingar till branschen. 24 Januari 2026 Aktuellt Färre anlöp i svenska hamnar Antalet fartyg som anlöpte svenska hamnar minskade med tre procent 2025 jämfört med året innan. Det är det lägsta antalet anlöp sedan 2008, visar Sjöfartsverkets statistik. 20 Januari 2026 Hälsa God sömn en fråga om säkerhet ombord Natt eller dag – sover gör man när man är ledig. Skift- och nattarbete, vaktgång och jour är ofta en självklar del av jobbet ombord. Men det sliter. Att krypa till kojs på dagtid är inget fullgott alternativ till sömn under dygnets mörka timmar. Men det finns vanor som kan hjälpa och anpassningar som skulle kunna göras. 14 Januari 2026