Bareboat-register införs i februari

Riksdagen har beslutat att införa ett svenskt register för in- och uthyrning av fartyg, så kallat bareboat-register. De nya reglerna träder i kraft den 1 februari 2026.

Regeringen föreslog i våras i en lagrådsremiss att reglerna för inhyrning av utländska och uthyrning av svenska skepp till utlandet skulle förenklas. Riksdagen har nu fattat beslut om att så ska ske. Tanken är att beslutet ska stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och förbättra rederiernas möjligheter att vara flexibla på den internationella marknaden.

Bareboat charter, eller skeppslega som det heter på svenska, innebär att ett skepp hyrs in i huvudsak obemannat och att den som hyr skeppet bemannar det själv. Vid skeppslega mellan ägare och redare i två olika länder är skeppet fortsatt registrerat i ägarens land men det registreras också i landet det hyrs in till. Ägarlandets lagar styr ägarrelaterade frågor som till exempel inskrivning av ägande, inteckningar och pantsättning. Däremot styr det nya registerlandets lagar frågor om skeppets drift i allmänhet, bemanning, sjösäkerhet, arbetsmiljö och tillsyn.

Det nya bareboat-registret gör det möjligt för svenska rederier att tillfälligt hyra in fartyg, till exempel när transportbehoven ökar. Samtidigt öppnas möjligheten att hyra ut svenska fartyg under perioder då de inte används.

”Ett väldigt bra beslut som gör det möjligt för svenska rederier att hyra in fartyg när det behövs exempelvis om ett fartyg behöver gå på varv eller att på motsvarande sätt hyra ut fartyg”, skriver Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson på Linkedin.

Ur Seko sjöfolks synvinkel ser man fördelar med det nya systemet, men även oklarheter. Om ett svenskt fartyg plötsligt hyrs ut till utlandet under en period – vad händer med besättningen då till exempel?

– Vi ska analysera vad det nya bareboatsystemet kan få för effekter för besättningen, både vid in- och uthyrning, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk.