Oklar flaggstatus ett ökande problem

Cirka 500 av fartygen i skuggflottan världen över har oklar flaggstatus. Det visar en undersökning gjord av nätverket Follow the Money. Oklar flaggstatus ger kuststater större rätt till kontroll och kan på sikt ge Sverige nya möjligheter.

Den så kallade skuggflottan, det vill säga fartyg som transporterar olja från Iran, Ryssland och Venezuela i strid med internationella sanktioner, använder ofta falsk flagg som strategi för att undvika kontroller och granskning. I en ny undersökning kunde det europeiska nätverket Follow The Money spåra 500 sådana falskflaggade fartyg. Det är en tredjedel av den uppskattade skuggflottan.

De flesta av fartygen rör sig i Gulfregionen, i Asien eller i farvatten utanför Venezuela. Men 61 av de 500 falskflaggade spårades även till europeiska vatten. Främst handlade det om Engelska kanalen, men fartygen har även rört sig i vatten som Nordsjön och Östersjön, i en tidsperiod mellan november förra året och till början av februari i år.

Ofta registrerade i flaggstater med svagare tillsyn

Ofta har fartygen i skuggflottan varit registrerade i flaggstater med svagare tillsyn och där standarderna inte är så hårda. Men efter påtryckningar från bland annat USA och EU plockar även dessa stater bort misstänkta fartyg från sina register. 

Ett företag erbjöd fartyg att registrera sig i ett register på ön Sint Maarten. Problemet är att det inte finns något sådant register.

En annan lösning för aktörerna har då varit att köpa en flagga och certifikat av företag som säger sig driva ett nations register. Internationell lag kräver att alla fartyg ska vara registrerade i ett land. Företaget Maritime Safety & Technical Administration erbjöd fartyg att registera sig i ett register på ön Sint Maarten. 

Problemet är att det inte finns något sådant register. Det kunde Follow the Money konstatera i en tidigare granskning från 2025. Det innebär att alla registreringar kopplade till det landet är falska. Undersökningen kunde visa att företaget sålt 77 flaggor registrerade på ön Sint Maarten.

Havsrättskonventionen ger rätt att kontrollera

Havsrättskonventionen kan ge kuststater rätt att kontrollera fartyg med oklar flaggstatus. Både USA och Frankrike har också utnyttjat denna rätt nyligen. I slutet av januari i år skrev fjorton länder runt Östersjön och Nordsjön, bland annat Sverige, ett gemensamt öppet brev till IMO. 

I brevet uppmanar de alla aktörer som vistas i dessa vatten att följa internationell rätt. Det vill säga vara kontaktbara, ha rätt dokumentation och att flaggstaterna ser till att de fartyg som finns i deras register följer alla regler. Fartyg i den ryska skuggflottan med oklar flaggstatus, som att ha flera flaggor eller falska, kan också bli betraktade som statslösa.

I fallet med Caffa hade vi misstanke om brott på svenskt sjöterritorium och där har vi lagstöd att ingripa

Jonatan Tholin, förundersökningsledare Kustbevakningen

Enligt Jonatan Tholin, förundersökningsledare på Kustbevakningen, har myndigheten hittills haft begränsade möjligheter att stoppa fartygen och kontrollera dem, eftersom de oftast befinner sig i ekonomisk zon (internationellt vatten). 

Havsrättskonventionen ger visserligen en rättighet för kuststater att kontrollera statslösa fartyg även i ekonomisk zon, det vill säga även utanför svenskt territorium.

”Finns förutsättningar att utveckla våra befogenheter”

– Vi har konstaterat att det finns förutsättningar att utveckla våra befogenheter. Men för att en svensk myndighet ska få möjlighet att borda och kontrollera dessa fartyg så krävs en nationell lagstiftning, säger han. 

Just nu för Kustbevakningen en dialog med Regeringskansliet. Kustbevakningen har dock redan idag i vissa fall befogenheter att kontrollera fartyg. Ett färskt exempel är tillslaget mot fartyget Caffa som gjordes i fredags utanför Trelleborg.

– Den bordning och det ingripande som vi gjorde där skedde inom ramen för en förundersökning som jag ledde, och det skedde med stöd av nuvarande lagstiftning. Alltså, i detta fall hade vi misstanke om brott på svenskt sjöterritorium och där har vi lagstöd för att ingripa, säger Jonatan Tholin.

Den typ av ingripande som gjordes mot Caffa hör till ovanligheterna, men det finns ändå några exempel från den senaste tiden. Det menar Kustbevakningens presschef Mattias Lindholm och nämner fartyget Vezhen som i januari 2025 orsakade ett brott på en undervattenskabel med sitt ankare och därför bordades av polis och Kustbevakning utanför Karlskrona.

Ingripanden mot skuggflottan i flera länder

Det finns även exempel från andra länder. Finland har två liknande ärenden där just undervattenskablar skadats. Frankrike gjorde i oktober i fjol ett ingripande mot fartyget Boracay, och Belgien ingrep i början av mars mot ytterligare ett fartyg som hade guineansk flagg liksom Caffa.

Sverige är mån om att upprätthålla och värna de regler som gäller för sjöfarten, därför krävs noggranna överväganden innan ett ingripande kan ske.

Mattias Lindholm, Kustbevakningen

– Det man kan säga är att varje ärende är unikt, de skiljer sig alltid i något avseende från varandra, säger Mattias Lindholm. Bordningen av Caffa innebär att kuststaten Sverige ingrep mot ett fartyg med falsk flagg och misstänkta brister avseende dess sjövärdighet. Insatsen var planerad och föregicks av kontakter med berörda svenska myndigheter, men även med andra länder. Sverige är mån om att upprätthålla och värna de regler som gäller för sjöfarten, därför krävs noggranna överväganden innan ett ingripande kan ske. Den som väljer att bryta mot de lagar och konventioner som gäller och som vi kommit överens om, kan räkna med att vi vet om det och ingriper.

Fler fartyg med oklar flaggstatus

Jonatan Tholin kan bekräfta att antalet fartyg med oklar flaggstatsus troligen har ökat. Det går dock inte att fastställa statusen på fartyget förrän myndigheten faktiskt går ombord och gör en inspektion. Kustbevakningen är av den uppfattningen att skuggflottan ofta har sämre sjövärdighet, de saknar ofta försäkringar och personalen ombord är ofta sämre utbildade.

– Fartygen är väldigt stora och fraktar stora mängder av olja. Skulle det ske en olycka så innebär det stora risker för djur och natur i våra hav, säger han.