Befälhavaren på falskflaggade fartyget häktad

Texten uppdaterad den 16 mars

Det andra falskflaggade fartyget på en vecka har bordats av Kustbevakning och polis. En lagändring 1 mars ger myndigheten utökade befogenheter.
– Det krävs ett ingripande för att få bort den här typen av fartyg från svenska vatten, säger Mattias Lindholm, presschef på Kustbevakningen.

Kustbevakningen bordade på torsdagskvällen tankfartyget Sea Owl 1 utanför Trelleborg. Man misstänker att fartyget seglar under falsk flagg, samt att fartyget har bristande sjövärdighet.

På söndagen meddelade åklagare att befälhavaren på fartyget begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för brukande av falsk urkund, grovt brott.

Det är andra tillslaget på kort tid mot falskflaggade fartyg som Kustbevakningen och Polisen genomför på svenskt vatten. För sex dagar sedan bordades fartyget Caffa på liknande grunder, det vill säga misstanke om falsk flagg samt brister i fartygets sjövärdighet. 

– Vi kan ju inte acceptera att fartyg som bryter mot internationella överenskommelser som Sverige skrivit under och ratificerat rör sig i svenska vatten, säger Mattias Lindholm, presschef på Kustbevakningen.

Går under komorisk flagg

Tankfartyget Sea Owl 1 går under komorisk flagg. Kustbevakningen misstänker dock att fartyget inte finns med i deras skeppsregister, att det seglar under falsk flagg och att det därmed inte finns någon flaggstat som kan gå i god för säkerheten ombord. Fartyget finns dessutom med på EU:s sanktionslista. 

Utredning pågår i form av husrannsakan, förhör och informationsinhämtning ombord på Sea Owl 1. Misstankarna gällde inledningsvis brott mot sjölagen och bristande sjövärdighet, men i samband med husrannsakan uppstod misstankar om ytterligare brott. Åklagare meddelade på fredagen att en förundersökning mot befälhavaren har inletts.

– I nuläget är ingen person frihetsberövad i ärendet. Den misstänkte är befälhavare ombord på fartyget Sea Owl 1 och rysk medborgare. Förundersökningen jag inlett idag gäller misstankar om brukande av falsk urkund, grovt brott, och ytterligare brott mot sjölagen, säger senior åklagare Adrien Combier-Hogg som leder förundersökningen i ett pressmeddelande.

– Det här visar att våra initiala misstankar stärkts om att allt inte står rätt till på ett fartyg som väljer att dölja sina förehavanden, säger Mattias Lindholm.

Misstankar har stärkts

Havsrätten medger fri lejd för att fartyg ska kunna färdas tryggt och säkert på världshaven. Men den bygger på att fartyg följer regelverket.

– Ju fler som bryter mot Havsrätten desto högre blir riskerna för övrig sjöfart, och den ordningen vill vi inte ha, säger Mattias Lindholm. Sverige har en väldigt lång tradition av att värna Havsrätten, det är en viktig konvention.

Ju fler som bryter mot Havsrätten desto högre blir riskerna för övrig sjöfart, och den ordningen vill vi inte ha

Mattias Lindholm, Kustbevakningen

Inom loppet av en vecka har tillslag gjorts mot två fartyg som misstänkts bryta mot Havsrätten. Tillslag av det här slaget är inget man gör lättvindigt, menar Mattias Lindholm.

– Vad gäller Caffa fann vi att sjövärdigheten låg långt under gällande bestämmelser, och i det fallet har ju också Transportstyrelsen utfärdat ett internationellt nyttjandeförbud, säger han. I båda de här fallen bedömer vi att vi agerat enligt Havsrätten, och det hävdar vi med emfas. Det krävs ett ingripande för att få bort den här typen av fartyg från svenska vatten.

Ny lagstiftning möjliggör utökad övervakning

Att flera tillslag mot misstänkta fartyg görs just nu är ingen slump. Den 1 mars började ny lagstiftning gälla som gör att Kustbevakningen kan ta del av och hantera och bearbeta information på ett helt annat sätt än tidigare.

Vi har byggt upp en förmåga som gör att vi idag har en väldigt god uppfattning om den sjötrafik som rör sig runt Sveriges kuster

Mattias Lindholm, Kustbevakningen

– Vi har byggt upp en förmåga som gör att vi idag har en väldigt god uppfattning och kunskap om den sjötrafik som rör sig runt Sveriges kuster. Vi vet mycket mer nu än vi visste för några år sedan, säger Mattias Lindholm.

Lagar som ändrats är bland annat förordningen med instruktion för Kustbevakningen som beskriver myndighetens uppdrag, offentlighets- och sekretesslagen samt kustbevakningslagen. Lagändringarna innebär bland annat anpassningar för att förbättra och utöka samverkan mellan olika myndigheter, som till exempel Kustbevakningen och Polisen.

I fallet Caffa hade svenska myndigheter följt fartyget en längre tid. Den typen av övervakning är något Kustbevakningen nu fått större möjlighet att göra.

– Vi följer fartyg som finns runt våra kuster, och även de som är på väg till oss, säger Mattias Lindholm. Vi vill veta om det finns risker eller hot mot vår havsmiljö eller sjösäkerhet så att vi kan agera mot det.