Ministern vill se fler fartyg under svensk flagg

Ändrade skatteregler för att fler rederier ska flagga svenskt kommer först. Då krävs att behörigheter från fler länder godkänns för att de inflaggade fartygen ska kunna bemannas. Men i förlängningen vill infrastrukturminister Andreas Carlson (KD)  att det ska vara svenskar på fartygen. Det säger han i en intervju med Sjömannen.

Den här mandatperioden har regeringen genomfört ett antal reformer – vilken reform anser du har haft störst effekt för att stärka den svenska sjöfarten?

– Det är det samlade greppet. Sverige ska inte bara vara en sjöfartsnation som man läser om i historieböckerna utan vi ska ha en stark framtid för sjöfarten i vårt land. Det är viktigt för sjöfarten i sig, förstås, men avgörande för hela samhällets funktionalitet, inte minst ur beredskapssynpunkt. Så jag tycker det är svårt att peka på en åtgärd, men borttagandet av stämpelskatten var ju en viktig del för att jämna ut skatteförutsättningarna, att revidera tonnageskatten så specialsjöfarten kan inkluderas kan göra att vi får en mer diversifierad handelsflotta vilket är nödvändigt.

I den omsvängning som vi nu ser behöver ske, så är det inte orimligt att det också finns personal att ta in på fartygen som flaggas in under tiden.

Andreas Carlson (KD), infrastrukturminister

Hur ska förenklingarna i skattesystemet se till att det leder till svenska jobb med svenska kollektivavtal och inte bara är lönsamt för rederierna?

– Det är viktigt att det finns svenska fartyg att ha praktikplatser på och kunna anställa svenskt sjöfolk. Så att det är lite hönan och ägget problematik här. Om man inte har en tillräckligt stark redarnäring, en tillräckligt stark handelsflotta, så blir det inte heller så enkelt att utbilda till ett jobb inom sjöfarten. Så de första stegen har handlat om att stärka klustret svensk sjöfart med en ökad inflaggning och omflaggning. Sen har vi tagit en hel del beslut om ömsesidigt erkännande av behörigheter med en rad länder, men långsiktigt vill vi ju att det ska vara svenskar på fartygen. 

Beslutet att godkänna behörigheter från fler länder kom nyligen. Varför tog ni det beslutet just nu, och varför fler?

– Det har att göra med att skapa en större möjlighet för ökad inflaggning och omflaggning. Det är klart att vi gjorde ju några åtgärder i samband med att Stena flaggade in sina Suezmax tankers. Det handlar om behörigheter från olika nationaliteter som fanns i besättningarna på fartygen som skulle flaggas in, det hade blivit stopp i möjligheterna att flagga in om inte de besluten hade fattats. 

Det finns en oro att det här ska pressa ner villkoren för svenska sjömän, att många nya nationaliteter kommer in?

– Jag har respekt för om det finns en sån oro, men samtidigt ser vi en växande svensk sjöfart, att det kommer finnas gott om utrymme för svenskar på de här fartygen. Men i den omsvängning som vi nu ser behöver ske, så är det inte orimligt att det också finns personal att ta in på fartygen som flaggas in under tiden. Det är det som är inriktningen, att vi behöver se till att vända på kuttingen, få in fler svenska fartyg. Då är det här någonting som är nödvändigt. Men långsiktigt vill vi att det här ska gå i takt med de investeringar som görs i utbildningssystemet. 

I en orolig omvärld – vilket ansvar tar regeringen för att garantera svenska sjömäns säkerhet i våra vatten och i andra?

– Det är i allra högsta grad en prioriterad fråga. Vad gäller Östersjön så ser vi att det ökade samarbetet med de nordisk-baltiska länderna, även Polen och Tyskland inom ramen för Natomedlemskapet, är centralt för att säkra Östersjön. Även de åtgärder som myndigheterna har gjort mot fartyg i skuggflottan är viktigt, det kommer vi fortsätta arbeta med. Med tanke på att ambitionen är att fartygsflottan ska öka så innebär det att den i ett skarpt läge behöver kunna försvaras också. Det är ibland en bortglömd del i debatten.

Hur ser samarbetet med försvarsmakten ut?

– Mycket gott. Det såg vi inte minst under övningen på Donsö för ett år sedan när marinchefen var med på övningen. Jag skulle säga att det är starkare än på länge. En av anledningarna till att det är viktigt att stärka den svenska marinen är också att kunna skydda och försvara den svenska flaggan. Det försvaret har ju också stärkts av vårt Natomedlemskap, där vi nu har allierade flottor runt om i världen. Sverige är inte bara en svensk flagg utan en Natoflagg, det stärker ju också skyddet för de som arbetar på fartyg även på internationella hav. 

Den nära dialogen med både sjöfolket och även sjöfarten i stort är viktig.

Andreas Carlson, infrastrukturminister

Har du något vallöfte till det svenska sjöfolket?

– Ja, att arbetet kommer att fortsätta i hög hastighet, och att den nära dialogen med både sjöfolket och även sjöfarten i stort är viktig. Att Sverige behöver en sjöfartspolitik värd namnet, och jag är beredd att fortsätta arbetet som Sveriges sjöfartsminister. Och det som regeringen kunnat genomföra hittills indikerar ju att vi kommer fortsätta ta det här på allvar om vi får fortsatt förtroende.