Val 2026: Vad vill partierna? – Sjömannen
Sjömannen
val 2026 Bild från Valmyndigheten
Den 13 september är det val till riksdag, kommun och region. Foto: Valmyndigheten

Aktuellt

Val 2026: Vad vill partierna göra
för sjöfolket?

Rubrik

I höst är det val, ett val som även kommer att påverka sjöfarten. Vad tycker då de olika partierna i frågor som är viktiga för sjöfolket? Sjömannen ställde två frågor till ledamöterna i Trafikutskottet, en från varje riksdagsparti.

Fråga 1: Fler fartyg flaggar nu svenskt, men det saknas sjöfolk för att bemanna fartygen. Vad har ditt parti för förslag på konkreta åtgärder för att komma till rätta med den akuta bristen på sjöfolk inom den svenska sjöfarten?

Fråga 2: Svenska sjömän har lägre skatt, men även lägre lön, än jämförbara yrken i land. Men när de går i pension beskattas pensionen med konventionell skatt. Är ditt parti berett att göra ändringar gällande den snedvridna beskattningen av pensionerade sjömän? I så fall – vad?

Lorem ipsum dolor sit

Socialdemokraterna:

Svar fråga 1: Socialdemokraterna ser mycket allvarligt på bristen på sjöfolk. Ska fler fartyg kunna flagga svenskt måste det också finnas människor som kan bemanna dem. Vi vill därför stärka hela kedjan: fler utbildningsplatser, bättre möjligheter till praktik ombord, fler vägar in i yrket för vuxna som vill byta bana och ett närmare samarbete mellan staten, rederierna, facken och utbildningsanordnarna.
Vi vill också se bättre villkor för svenskt sjöfolk. Det handlar om tryggare anställningar, en bättre arbetsmiljö, fungerande avlösningssystem och att yrket ska gå att kombinera med familjeliv. Fler kvinnor måste också kunna söka sig till sjöfarten och stanna kvar i branschen. Kompetensförsörjningen löses inte bara genom utbildning, utan genom att sjömansyrket upplevs som attraktivt och hållbart över tid.

Svar fråga 2: Vi har förståelse för att dagens system kan slå orättvist mot sjömän när de går i pension. Sjöinkomstavdraget och skattereduktionen är viktiga för att kompensera för sjöfolkets särskilda arbetsvillkor, men det får inte leda till att pensionerade sjömän hamnar i en sämre situation senare i livet. Socialdemokraterna är beredda att se över frågan. Det behövs en seriös genomgång av hur beskattningen och pensionsutfallet påverkar sjömän över ett helt arbetsliv, och vilka förändringar som kan göras för att minska snedvridningen. Vår utgångspunkt är att människor som har arbetat ett helt yrkesliv till sjöss ska kunna känna trygghet också som pensionärer.

Mattias Ottosson
Riksdagsledamot (S)
Ledamot Trafikutskottet


Moderaterna:

Svar fråga 1: Moderaterna har under denna mandatperiod möjliggjort matrosutbildning för vuxna och infört flexiblare utbildningsvägar för sjöbefäl. Vi har tagit bort överflödiga behörighetskrav och utökat erkännandet av utländsk kompetens.
Framöver vill vi reformera yrkesutbildningen genom dels en tvåårig yrkesskola med fokus på praktiska inslag, dels inrätta en samlad yrkesutbildning som samlar kommunernas yrkesvux, Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar och Nationell yrkesutbildning under ett gemensamt regelverk. Vi vill även genomföra en praktikreform med enhetliga regler och arbetsgivaravdrag för handledare. Vi arbetar för att yrkesutbildningen bättre svarar mot arbetsmarknadens behov av sjöfolk. 

Svar fråga 2: För oss moderater är det viktigt att det lönar sig att arbeta och att ha arbetat. Den som har arbetat ett långt arbetsliv ska känna att det har lönat sig i pensionsutbetalningen. Därför har vi under mandatperioden stärkt pensionärernas ekonomi genom att sänka skatten på pension tre gånger. Beskattningen av pensionsinkomst är densamma för alla som bor i Sverige. Det finns således inget snedvridande inslag i skattereglerna som kan ändras just för sjömän som går i pension. Samtliga pensionärer över 66 år har rätt till det förhöjda grundavdraget som innebär att pensionärer betalar samma eller i vissa fall lägre skatt på sin pension jämfört med vad de som arbetar betalar på sina arbetsinkomster. Det är arbetsmarknadens parter som reglerar lönenivåer och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller även inom sjöfarten. I vilken mån parterna tar hänsyn till att sjömän också kan omfattas av flera skattelättnader är inte en fråga för staten.  

Johanna Rantsi (M)
Riksdagsledamot
Ledamot Trafikutskottet


Centerpartiet:

Svar fråga 1: Centerpartiet vill bland annat att det ska finnas fler yrkesutbildningar. När dessa utformas bör man också ha en tätare dialog med de branscher som är i behov av arbetskraft så att utbildningarna motsvarar behoven.

Svar fråga 2: Ja, Centerpartiet är öppna för att förbättra för pensionärer med låg inkomstpension, vilket är något som vi vill hantera inom ramen för Pensionsgruppen.

Ulrika Heie (C)
Riksdagsledamot
Ordförande i Trafikutskottet


Miljöpartiet:

Svar fråga 1: Det behövs en hel kedja av åtgärder: fler utbildningsplatser, fler praktikplatser till sjöss, starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad samt konkurrenskraftiga villkor för att faktiskt arbeta under svensk flagg. Det behövs också en politik som gör att fler fartyg stannar kvar i eller kommer tillbaka till svensk flagg, för utan fartyg under svensk flagg blir det också färre jobb och karriärvägar för svenska sjömän. Trafikanalys har samtidigt noterat ett ökat söktryck till vissa sjöfartsutbildningar, vilket är positivt men inte tillräckligt i sig. 

Svar fråga 2: Miljöpartiet är alltid öppna för att se över frågor för ökad rättvisa. Vi har i nuläget inget förslag att presentera.

Linus Lakso (Mp)
Riksdagsledamot
Ledamot Trafikutskottet


Vänsterpartiet:

Svar fråga 1: Vi menar att fokus bör vara på att förbättra arbetsvillkoren och skapa fler, tydligare karriärvägar. För att fler ska söka sig till yrken inom sjöfart behövs ett mer flexibelt utbildningssystem med olika utbildningssteg, så att fler får möjlighet till vidareutveckling och kompetensutveckling. Vi vill därför se en stor utbildningssatsning för sjöfartsyrken och avsatte medel för detta redan i vår budget för 2026. 

Svar fråga 2: Vi driver idag inget förslag om att ändra beskattningen men är positiva till ett förslag om att utreda frågan närmare.

Malin Östh (V)
Riksdagsledamot
Ledamot Trafikutskottet


Sverigedemokraterna:

Svar fråga 1: Från 2022 till 2026 har sjöfartsutbildningarna gått från ett lågt antal förstahandssökande till att sjöingenjörsprogrammet har närmare 150 procents ökning av förstahandssökande. För sjökaptensprogrammet har det på tre år skett en ökning med 58 procent och utvecklingen syns även på gymnasiets sjöfartsutbildningar, där platser ofta fylls direkt. Bristen på fartyg för praktik kan ha hämmat sökande men nu när steget att flagga till svenskt är mycket litet ger det såklart framtidstro på sjömansyrket. Regeringen och Sverigedemokraterna kommer fortsatt arbeta för att stärka svensk sjöfart.

Svar fråga 2: Att få en pension man kan leva på efter ett helt yrkesliv borde vara en självklarhet oavsett vilket arbete man haft. Pensionen består av tre delar, inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Sjömän får pension på samma grund som andra, men tjänstepensionen och tidigare särskilda regler för sjöfolk gör att pensionen kan skilja sig kraftigt mellan individer. För sjömän är just tjänstepensionen ofta avgörande, den bestäms genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare (t.ex. SEKO eller Sjöbefälsföreningen). Det finns idag inga diskussioner om att förändra pensionerna men för framtida pensioner ligger ett tungt ansvar på fackförbunden att förhandla fram bra tjänstepensioner för sjömännen.

Thomas Morell (Sd)
Riksdagsledamot
Vice ordförande i Trafikutskottet

Liberalerna:

Svar fråga 1: Liberalerna vill stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och säkra återväxten av svenska sjömän genom bättre villkor för svenskflaggad sjöfart, fler utbildningsplatser och stärkt samverkan mellan utbildning och näringsliv. Vi vill också värna och utveckla sjöfartsstödet, som är viktigt för att behålla jobb och kompetens inom svensk sjöfart.

Svar fråga 2: Liberalerna ser problemet med att många sjömän får en oproportionerligt låg pension jämfört med sin tidigare nettolön. Vi är öppna för att se över reglerna för att minska orättvisorna i beskattningen och stärka pensionärers ekonomi generellt, bland annat genom sänkt skatt på pensioner. Eventuella förändringar måste dock vara långsiktigt hållbara och förenliga med pensionssystemets grundprinciper.

Helena Gellerman (L)
Riksdagsledamot
Ledamot Trafikutskottet

Kristdemokraterna:

Inget svar.