Att prata om relationer är nyttigt

Då det här numret av Sjömannen har temat relationer ombord ville även jag beröra ämnet i denna vänsterkant. Vid första anblicken tycks ämnet kanske inte särskilt politiskt eller ens angeläget ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Är inte det här mest smetigt? Skvaller? Underströmmar av missunnsamhet och är det förresten inte privat och så pratar vi inte mer om det? Punkt. Eller? Jag slänger ut en blänkare i ett av mina sociala medier för att se om någon ens bryr sig och minsann. Det gör vi ju. Okomplicerat är det inte, kanske smetigt, men angeläget? I allra högsta grad. 

Helt ovetenskapligt och mycket nyfiket skapar jag en omröstning i sociala medier för att se vad som är svårast med relationer på jobbet. Det som verkar vara svårast är att förhålla sig professionellt till en partner under jobbtid, att gränsen mellan vad som är jobb och vad som är privat blir suddig. Och inte helt oväntat, skvallret. Att vi talar med varandra om både egna relationer och de relationer som finns i vår närmiljö är naturligt, rentav nyttigt. Forskare vid Linköpings universitet definierar skvaller som ett informationsutbyte mellan individer om en person som inte är närvarande vid utbytet. Det är inte givet att den informationen är negativ. Skvaller har en lägereldsfunktion för människor och när vi ägnar oss åt det skapar vi intimitet inom gruppen. Positivt skvaller kan rentav bygga förtroende i en grupp. Ibland blir det fel, men ofta är både vi som individer och gruppen som helhet okej så länge ingen agerar med den medvetna avsikten att skada. Individer som använder skvaller som manipulation eller för att skada visar tecken på antisocialt beteende och det är något som en arbetsgivare behöver vara medveten om och helst också agera på. 

» Alla människor jorden runt ägnar sig åt skvaller 52 minuter om dagen.

Alla människor jorden runt, i alla åldrar och samhällsklasser ägnar sig åt skvaller dagligen, 52 minuter om dagen närmare bestämt. Och i huvudsak är det rätt oskyldigt, att få höra på lunchrasten vem som väntar barn, är sjukskriven eller på semester är helt enkelt en del av den mänskliga upplevelsen. Också den gången det handlar om oss själva. Som kollektiv behöver vi i någon mån kunna förutse varandra, då är kunskap om enskilda i gruppen bra att ha. En ganska liten del av det skvaller vi alla ägnar oss åt är negativt, ungefär 15 procent. Hit hör sådant som att prata om andras utseende på ett nedlåtande sätt, att tala illa om andras relationer och att såga andras arbetsprestationer. Det här är inget vi direkt mår bra av att ägna oss åt, än mindre att utsättas för, men också det här skvallret fyller en funktion för gruppen. Det kan hjälpa till med att förstå hur gränser och förhållningssätt fungerar på just din arbetsplats. Så länge det här skvallret inte utgör någon större andel får det nog ses som normalt, om än inte alltid så trevligt. 

Till sist finns den typen av prat som är ämnat att skada någons anseende och förtroende. Det här är inte skvaller, mer sannolikt rör det sig om någon form av förtal. Medan de två tidigare typerna av skvaller håller ihop och definierar en grupp så syftar förtalet till att driva ut en eller flera personer från gruppens gemenskap. Din arbetsgivare ska alltid utreda sådant och vidta åtgärder för att det inte ska fortgå. Du kan också själv överväga om du vill göra polissak av det. Så länge du inte startar en motkampanj av samma kaliber som förtalarens så gör du gruppen en viktig tjänst genom att synliggöra antisociala tendenser hos kollegor. Be om hjälp när det behövs. 

Och känn dig fri att prata om Lenas semester fast Lena inte är i rummet, det är bra för dig och andra. 

Petra Sviberg