Långsiktighet är A och O

Sommaren lider mot sitt slut, i alla fall rent kalendariskt, men har vi tur så kan även september medföra sommarlikt väder. Det skedde bland annat förra året i landets sydvästra delar. Sjöfarten tar aldrig semester, och sjöfolket ser till att den likt en evighetsmaskin ­erbjuder samma fina standard för alla resenärer och allt gods som transporteras på svensk köl. Tyvärr visar statistiken att den lilla svenska handelsflottan fortfarande krymper i storlek. Verkligenheten bekräftar detta, då vi som alltid blir varslade i förväg om både arbetsbrist och utflaggningar alternativt försäljningar. Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande tror på en svensk sjöfart, även om inga direkt positiva signaler antytts på sistone. Det enda vi kan göra är tyvärr att upprepa de tre viktiga och kanske avgörande faktorerna som gör att det inte riktigt är optimalt att flagga hem fartyg till svensk flagg. De tre avgörande frågorna som kvarstår för att svensk flagg ska bli som klippt och skuren för en expandering är egentligen två: tonnageskatt och sjöfartsstöd. ­ I frågan om sjöfartsstöd, eller låt oss kalla det för sitt riktiga namn nettomodellen, så är detta utan ­tvekan den allra mest avgörande faktorn för att segla under svensk flagg. Utan nettomodellen ingen svensk flagg.

”Delegationen är idag ett av de största hindren för en svenskflaggad sjöfart”

Den tredje och minst lika viktiga faktorn är Delegationen för sjöfartsstöd, alltså den delegation som bedömer om ett rederi/fartyg ska erhålla sjöfartsstöd. När det kommer till bedömningar, och kanske rent av inställning till sjöfarten, så anser jag att delegationen idag är ett av de största hindren för en svenskflaggad sjöfart. Detta i kombination med en tonnageskatt som på ett par punkter är långt ifrån optimal för användarna, där innehållet och förutsättningarna i ursprungsförslaget förändrades och försämrades under beslutsresans gång. Förändringar till det bättre i ett par regleringar måste ske snarast. Allt vi pratar om bygger på tillit och fasta utstakade regler med en inbyggd långsiktighet. Det är egentligen självklart, och den viktigaste delen i en uppgörelse om förutsättningarna för att bedriva en långsiktig och kostsam verksamhet. Ska man bedriva en verksamhet som sjöfart – där man gör investeringar på tvåsiffriga miljonbelopp för en liten skorv, hundra miljoner eller mer för ett tankfartyg och miljardbelopp för färjor, kryssningsfartyg och större avancerade specialfartyg, och där beställningarna ibland gäller flera fartyg i en serie – då krävs det en förutsägbar långsiktighet med en fungerande nettomodell, en ansvarstagande och pragmatisk delegation, och en väl fungerande tonnageskatt. Kenny Reinhold, Ordförande Seko sjöfolk