Arbetsspråket avgörande för säkerheten ombord

Allt fler rederier går över till engelska som säkerhetsspråk och arbetsspråk på fartygen. Vad innebär det här för besättningen, för arbetsmiljön och säkerheten ombord?
– Det är allt annat än bra, inte minst ur säkerhetssynpunkt, säger Katrina Ansarfwe, klubbsektionsordförande på Destination Gotland.

Tidigt i våras, bara någon vecka innan Birka Gotlands premiärtur, kom beskedet. Det nybildade rederiet Gotland Alandia Cruises, som ägs av Viking Line och Destination Gotland, hade bestämt att säkerhets- och arbetsspråket på kryssningsfartyget skulle vara engelska. Och Transportstyrelsen hade inte gjort några invändningar. Trots att runt 95 procent av besättningen är svensktalande, liksom den absoluta majoriteten av passagerarna och Birka Gotland, med få undantag, anlöper svenska hamnar (samt svensktalande öar: Åland och Bornholm).

– För rederierna är poängen med detta att de lättare ska kunna anställa utländsk personal, säger Katrina Ansarfwe som tillsammans med klubbsektionsordförande för Viking Line, Bent Björn-Nielsen, jobbar för att rederiet ska tänka om.

Vi vet att om man hamnar i en krissituation är det ändå svenska man kommer att prata. Det är så vi människor fungerar.

Katrina Ansarfwe, klubbsektionsordförande på Destination Gotland

Anledningarna är många och handlar i grunden om hur både arbetsmiljön och säkerheten drabbas när personalen ska tala ett språk som för många inte flyter naturligt. På Birka Gotland är det flera som har uppgett att de känner sig otrygga och obekväma med att all kommunikation måste ske på engelska och många drar sig för att komma på säkerhetsövningarna. 

– Vi vet också att om man hamnar i en krissituation är det ändå svenska man kommer att prata. Det är så vi människor fungerar, säger Katrina Ansarfwe.

---

Förmågan att kunna kommunicera är helt grundläggande för sjösäkerheten. Besättningen måste både kunna prata sinsemellan och med passagerarna. De nautiska befälen behöver också kunna kommunicera med andra fartyg, hamnar, lotsar och trafikcentraler. Lagarna och förordningarna, hur de tolkas, praktiseras och kontrolleras, är dock en ganska snårig historia. 

Det finns ingen tydlig definition av vad det egentligen innebär att ”behärska engelska”, som det står i fartygssäkerhetsförordningen.

I fartygssäkerhetsförordningen står det att sjöpersonal som arbetar på passagerar- och ro-ro-passagerarfartyg ska ”behärska engelska och, om fartyget trafikerar Skandinavien, ett skandinaviskt språk”. Vad innebär då ”behärska engelska”?

– Det finns ingen definition rakt av. Formuleringen bygger på EU-direktivet att man vid en nödsituation ska kunna kommunicera på det språk som majoriteten av passagerarna talar.

Det säger Styrbjörn Bergström, sakkunnig i behörighet och bemanning på Transportstyrelsen. 

– Om majoriteten av passagerarna är svensktalande är det ju rimligt att utropen, exempelvis, sker på både svenska och engelska. 

När arbetsspråket är engelska, såsom på Birka Gotland, Stena Lines och Finnlines fartyg, betyder det att all personal helt enkelt ska prata engelska med varandra när de jobbar.  

– Alla instruktioner som ges och all arbetskommunikation, inklusive skyltar och manualer och så vidare, ska vara på engelska, säger Styrbjörn Bergström. 

---

I praktiken är det sällan så det ser ut, varken på Birka Gotland eller i färjetrafiken, med undantag för Finnlines fartyg och Stena Lines Mecklenburg-Vorpommern, där en stor del av besättningen är tysktalande. Det överensstämmer inte heller med redarna bakom Birka Gotlands beskrivningar av vad det engelska arbetsspråket innebär: 

”Ombord kommunicerar våra medarbetare på svenska inom dagliga arbetet. Övningar och säkerhetskommunikation (även mot passagerare) sker dock på engelska”, mejlar Daniel Pantzarfelt till svar på vår fråga. Han är säkerhets- och trafikchef på Destination Gotland, det rederi som driftspersonalen på Birka är anställd av. 

På frågan om varför de valt engelska som språk hänvisar han till förordningen som säger att sjöpersonal ska behärska engelska och skriver att ”detta var rätt samlad väg att gå”. Lena Marcus, personalchef på Viking Line, svarar att sjöfartsterminologin ofta är på engelska, att de som går i internationell trafik många gånger måste ha dokumentation på engelska och att det då är ”enklare med ett språk i säkerhetsledningssystemet än att ha översättningar”.

Pelle Andersson, ombudsman på Seko sjöfolk, konstaterar dock att en stor del av såväl dokumentationen som lagstiftningen idag bara finns tillgänglig på svenska.

– Det låter kanske bra att saker ska harmoniseras till internationellt språk, men i praktiken innebär det att vi ska sitta där och översätta allt till engelska, vilket förstås bara ökar risken för missförstånd. 

---

I flera historiskt allvarliga olyckor, såsom Costa Concordia, har språkförbistringar varit en del av problemet. Så även klämolyckan på Huckleberry Finn i Trelleborg som inträffade så sent som 2022. 

Språkliga missförstånd finns på många nivåer. Även den som normalt kan ta sig fram på en helt okej engelska kan ha svårt att uppfatta språkliga nyanser. Detaljer i beskrivningar kanske hoppas över när ordförrådet brister. En order kan översättas aningen fel och få förödande konsekvenser. 

– Det finns så många specifika uttryck om tekniska detaljer ombord. Du kan öva dig på dem som ingår i det egna arbetet, men i vissa fall kan du beordras till andra säkerhetsuppgifter där det finns specifika uttryck som du inte tränat in på engelska. 

I vissa fall kan du beordras till andra säkerhetsuppgifter där det finns specifika uttryck som du inte tränat in på engelska.

Pelle Andersson, ombudsman Seko sjöfolk

En fråga att ställa sig, menar Pelle Andersson, är om anledningen till att vissa rederier inför engelska i färjetrafiken är säkerhetsmässig, eller om den har sin grund i ekonomiska incitament. För språkfrågan är central, konstaterar han, den påverkar arbetsmiljön och hela säkerhetsorganisationen i grunden.

– Du kanske inte vet hur du ska förklara det du vill inför skyddskommittén. Och när riskbedömningar genomförs kan det verka som att alla är med, men i själva verket är det några som inte förstår men känner sig dumma om de frågar. 

När tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen fattar beslut om arbetsspråket – i säkerhetsbesättningsbeslutet – utgår de helt enkelt från att besättningen behärskar såväl ett skandinaviskt språk som engelska, säger sakkunnige Styrbjörn Bergström.

– Eftersom det är en fråga som är kopplad till fartygets ISM-kod (International safety management code), är det något som rederiet ska ha säkerställt. Det räcker inte att de anställda har språkkunskaperna på pappret utan det är något rederierna själva måste kontrollera, säger han och tillägger:

– Det som kan vara problematiskt brukar snarare vara det skandinaviska språket. 

---

På Birka Gotland börjar tålamodet tryta. 

– Hur ska de ha det? Deras beslut innebär ju faktiskt att allt egentligen ska vara på engelska, men hur bra blir det då? säger Katrina Ansarfwe.

Alltsedan i somras ligger ett skyddsstopp, just på grund av språkproblematiken, i väntan på att företaget ska presentera en plan och utbildningsinsatser. Enligt uppgift har rederiet genomfört en enkät där runt hälften av besättningen angivit att de behöver ökad kunskap i engelska. I ett mejl till Sjömannen skriver Viking Lines personalchef Lena Marcus att de genomfört extra övningar och att de som känner sig osäkra ska få hjälp, bland annat med mentorer, samt erbjudas en Seably-kurs i maritim engelska. 

– Den här Seably-kursen har fått kritik av många för att vara undermålig, säger Pelle Andersson. 

– Ett grundproblem är ju också att vi vet att man i skarpt läge återgår till sitt modersmål. Tänk dig bara att du, exempelvis, ska genomföra en räddningsinsats i en syrefri miljö. Pratar du engelska då, när kollegan ligger i en tank, avsvimmad?

Hanna Welin