Fackligt stöd underlättar för skyddsombud

Seko sjöfolk vill stärka skyddsombuden ombord. Bland annat har man infört en ny process för val av skyddsombud.

Men traditioner, gammal lagstiftning och motstånd från arbetsgivare för med sig risk för konflikter.

Fackligt inflytande över arbetsmiljöfrågor är inget nytt. Redan på 1930-talet krävde LO att skyddsombud var kopplade till fackliga organisationer. Under åren har arbetarrörelsen flyttat fram sina positioner i samband med ny lagstiftning på området. 1974 får facket förtur enligt arbetsmiljölagen att välja skyddsombud, och 1990 får man ensamrätt att utse regionala skyddsombud. Men detta gäller bara i land. Enligt fartygssäkerhetslagen ska ”skyddsombud utses av de ombordanställda”. En otidsenlig skrivning som bäddar både för godtyckliga utnämningar och partiska skyddsombud, menar Oskar Lindskog, ombudsman på Seko sjöfolk. – En person som inte är ansluten till facket får svårt att utföra förtroendeuppdraget som skyddsombud. Det kan handla om att hon eller han går miste om vidareutbildningar som facket har för skyddsombud. Men det handlar främst om förhandlingsstöd om arbetsgivaren inte tillåter skyddsombudet ta del av information, exempelvis handlingar, som är nödvändiga för att skyddsombuden ska kunna utföra sina förtroendeuppdrag, säger han. 

”Egentligen är det ganska självklart. Facket och skyddsombuden strävar åt samma håll”

Kopplingen till facket erbjuder skyddsombud en organisation där de kan lyfta frågor och få förhandlingsstöd, råd och vidareutbildning för att kunna utföra sitt förtroendeuppdrag på ett effektivt sätt, menar han. Den fackliga kopplingen ger också skyddsombudet mer muskler att agera och ett skydd mot eventuella reprimander. Dessutom är det facket som ger skyddsombudet dess juridiska status. Om en arbetsgivare exempelvis vägrar att lämna ut statistik över sjukskrivningar till ett skyddsombud så går facket in och driver ärendet arbetsrättsligt, en möjlighet som finns endast för skyddsombud som är medlemmar i en facklig organisation, förklarar Oskar Lindskog. – Egentligen är det ganska självklart. Facket och skyddsombuden strävar åt samma håll. Ett skyddsombud ska företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredställande arbetsmiljö, och Seko sjöfolk gör samma sak, säger han. Oskar Lindskog förespråkar en ändring i fartygssäkerhetslagen. Eller att arbetsmiljölagens skrivningar om skyddsombud ska gälla fullt ut även på arbetsplatser till sjöss. Läs även: Sarf inte emot en lagändring Under tiden försöker facket stärka rollen som skyddsombud med de förutsättningar som finns. – Ett sätt är att vi har utarbetat en valprocedur där medlemmarna röstar om vilka som ska utses som skyddsombud istället för att utse skyddsombuden i mindre grupper som ofta gjordes tidigare. Vi försäkrar oss också om att ombudens skyddsområde är korrekt utformat så att de har lagliga mandat att agera. Valet till skyddsombud hålls bland de besättningsmedlemmar som också är medlemmar i Seko sjöfolk. Befäl samt oorganiserade anställda är fria att utse egna skyddsombud om de så önskar, menar Oskar Lindskog. – Våra ombordanställda har valt att ordna val bland våra medlemmar eftersom avgränsningen ombordanställd är så vag. Ska en entreprenör som jobbar ombord två dagar vara med och välja skyddsombud? Oskar Lindskog vänder sig också mot uppfattningen att det är arbetsgivaren som ska organisera valen medan övriga grupper i besättningen endast får nominera kandidater. – Arbetsgivarna har haft svårigheter att ordna demokratiska val. Det har vi sett flera gånger. Jag tycker också att argumentet faller på sin egen orimlighet: Det är inte arbetsgivaren som ska ordna val för ombud som ska representera arbetstagarna, säger han. I samband med val av nya skyddsombud sätts också mandattider på tre år på samma sätt som är praxis enligt arbetsmiljöförordningen. – Vi tycker det är bättre med fasta mandattider överlag när det gäller förtroendeuppdrag. Sätter man sedan mandattiderna för uppdragen växelvis så kan man behålla kompetensen i skyddsorganisationen samtidigt som det finns en naturligt tillfälle att stiga av uppdraget.

”Vi vill stärka samarbetet mellan klubbsektionerna och skyddsombuden”

Men det finns fler sätt att stärka rollen som skyddsombud, menar Oskar Lindskog. Facket försöker kontinuerligt utveckla utbildningarna för nya skyddsombud. Det handlar även om att ge stöd till skyddsombuden och främja dialogen mellan skyddsombuden och den lokala fackliga organisationen samt ombudsmännen, menar han. – Vi vill stärka samarbetet mellan klubbsektionerna och skyddsombuden. Få dem arbeta mer ihop och genom detta kunna ha en vettig dialog med rederiet. För till sist handlar det om att finna former för samverkan med arbetsgivaren, menar han. Det går inte att uppnå en bättre arbetsmiljö överlag utan att få med arbetsgivaren. – Det är inte konstruktivt att gräva ned sig i skyttegravar. Det är bättre att träffas och lösa frågan i en samverkansgrupp. Båda parter tjänar på samarbete. Dålig arbetsmiljö översätts alltid på sista raden med minskade intäkter och ökade kostnader. Skyddsombuden utgör en kontrollfunktion för att arbetsmiljön fungerar. Och välutbildade och engagerade skyddsombud är en garant för att kontrollen fungerar, menar Oskar Lindskog. – Det är inget konstigt att de fackliga organisationerna utser skyddsombud på arbetsplatser i land. Så vill vi också ha det till sjöss. Som det är nu riskerar skyddsombuden att bli en pappersprodukt som främjar tystnadskulturen. Läs även: Sarf inte emot en lagändring

---

Fartygssäkerhetslagen och Arbetsmiljölagen Enligt fartygssäkerhetslagen ska skyddsombud utses av de ombordanställda. Vilka som ska räknas som ombordanställda kan idag vara en svår avgränsning att göra. För att kunna delta i Seko sjöfolks val till skyddsombud behöver anställda även vara medlemmar i facket för att på så sett bli verifierade som ombordanställda. Enligt samma princip är andra fackliga organisationer, eller grupper av anställda, fria att ordna egna val till skyddsombud. I arbetsmiljölagen står det uttryckligen att skyddsombud ska ”utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren”.