Fler behörigheter likställs med svenska

Ytterligare sju länder kan nu få likställda behörigheter och certifikat för sjöfolk som Sverige. Det har regeringen gett Transportstyrelsen möjlighet att godkänna.

Tidigare i våras blev ukrainska och brittiska sjöfolksbehörigheter likställda med svenska. Nu tar regeringen steget och ger Transportstyrelsen möjlighet att godkänna ytterligare sju: från Jamaica, Kanada, Malaysia, Singapore, Sydafrika, Sydkorea och Turkiet.

Enligt regeringen är detta ett sätt att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

– När regeringen nu förbättrar förutsättningarna för svensk sjöfart väntas fler fartyg flaggas in under svensk flagg. För att underlätta för detta behöver möjligheterna att anställa utländsk personal utökas. Genom att möjliggöra för svenskflaggade fartyg att anställa utländsk personal stärker vi den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft ytterligare och skapar arbetstillfällen för svenskt sjöfolk och övrig rederipersonal, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Seko sjöfolk har varit remissinstans för regeringens förslag, och ser positivt på regeringens ambitioner att utöka antalet bilaterala överenskommelser. Anledningen till detta är att det i nuläget är vad som krävs för att få fler svenskflaggade fartyg. Det finns inte tillräckligt mycket svenskt sjöfolk att få tag i i dagsläget, vilket hämmar inflaggning även för de rederier som skulle vilja göra det.

Seko sjöfolk betonar i sitt remissvar vikten av att den här typen av bilaterala avtal inte ska leda till försämrade villkor för sjömännen som arbetar under svensk flagg, oavsett nationalitet. Att fler länders behörigheter likställs med svenska innebär inte heller att tap-avtalen utökas.

– Rederier inom handelssjöfarten har möjlighet till 75 procent tap inom respektive rederi, säger Mikael Lindmark. Att vi accepterar fler nationaliteter betyder inte att procenttalet blir större. Det kan bli fler nationaliteter inom tap-systemet. Men vi möjliggör också för 25 procent under svenska kollektivavtal. Utan det här godkännandet hade vi inte fått några svenska jobb inom sjöfarten överhuvudtaget.

Frågan är också viktig ur ett långsiktigt perspektiv, för att i förlängningen möjliggöra en större inflaggning. För att få fler att söka sig till sjöfarten krävs att antalet utbildnings- och praktikplatser ökar markant.

– I nuläget så saknas det svenskt sjöfolk. Det är tomt på arbetsförmedlingen. Det utbildas inte tillräckligt många nya sjömän i förhållande till hur många som går i pension. Och vi vet att det finns ett flertal rederier som inte kunnat flagga svenskt på grund av detta, säger Mikael Lindmark.

Regeringen anser att frågan är viktig utifrån ett totalförsvarsperspektiv. ”En stark sjöfartsnäring är en förutsättning för att bibehålla svensk kompetens och vår position som en aktiv och konkurrenskraftig sjöfartsnation”, skriver man i pressmeddelandet.

– Vi ser det här som något positivt även för svenska sjömän, säger Mikael Lindmark. Det här kommer att leda till att branschen blir starkare med fler fartyg som flaggas in, och därmed ett ökat antal arbetstillfällen i Sverige.