Stämpelskatt ett hinder för svensk flagg

En ny rapport från branschsamarbetet Blå Tillväxt visar att en förändring av stämpelskatten kan öka antalet svenskflaggade fartyg. Det skulle i sin tur bidra till att säkra svensk industris konkurrenskraft, ge ökade intäkter till staten och samtidigt styra mot miljö- och klimatvänlig sjöfart.

Rapporten bygger bland annat på en enkät till Sveriges rederier. Hela 70 procent av de som svarat menar att stämpelskatten är ett hinder för att flagga svenskt.

– För en viss typ av fartyg kan det kosta över sju miljoner att flytta fartyget till den svenska flaggan – och detta är inte det enda exemplet. Om man ersätter stämpelskatten med en stämpelavgift som täcker de faktiska kostnaderna för det administrativa arbetet som Transportstyrelsen utför när ett fartyg vill flagga svenskt, skulle betydligt fler rederier göra det. En sådan förändring skulle också leda till att miljö- och klimatvänliga fartyg, som kostar mer och därför får betala mer skatt i det nuvarande systemet, inte längre skulle straffbeskattas för sitt klimatarbete, säger Rikard Engström, vd för Föreningen Svensk Sjöfart, i ett pressmeddelande.

För en viss typ av fartyg kan det kosta över sju miljoner att flytta fartyget till den svenska flaggan

Ju fler fartyg ett land har, desto fler arbetstillfällen skapas både ombord på fartygen och iland. Dessutom säkras landets varuförsörjning, vilket är anledningen till att länder ofta vill ha en så stor handelsflotta som möjligt.

Idag uppskattas cirka 10 000 personer arbeta inom den svenska sjöfarten. Nästan 90 procent av alla varor till och från Sverige transporteras med sjöfart och ett vanligt år reser cirka 30 miljoner passagerare till och från Sverige med fartyg.

– Att vi får ännu fler som arbetar inom denna viktiga sektor är nödvändigt för Sveriges konkurrenskraft. Rapporten visar att en ändring av stämpelskatten är en tämligen enkel åtgärd som skulle få stora positiva effekter på hela Sverige. Vi hoppas att beslutsfattarna tillvaratar denna lågt hängande frukt, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk.

I rapporten ges en internationell jämförelse, som visar att Sverige är nästan helt ensam om att ha en stämpelskatt. Enligt branschsamarbetet Blå Tillväxt kan detta vara en förklaring till att den svenska flaggan ses som betydligt mindre konkurrenskraftig än exempelvis Danmark och Finland som inte har stämpelskatt.

– Vi ser i enkäten att vi har gått miste om cirka 60 fartyg som funderat på att flagga svenskt de senaste fem åren, på grund av de svenska villkoren. Det är alldeles för många och vill vi inte gå miste om ännu fler bör en förändring ske så snart som möjligt, säger Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen.

Vi ser att vi gått miste om cirka 60 fartyg som funderat på att flagga svenskt de senaste fem åren

I enkäten fick rederierna möjlighet att skicka med ett meddelande till ansvariga politiker. Här är några:

”Sverige är geopolitiskt en ö. Öar behöver en egen handelsflotta.”

”Fixa bort stämpelskatten och återställ sjöfartsstödet.”

”Ge oss samma regelverk som andra EU-länder. För att vi tillsammans ska kunna utveckla svensk sjöfartsnäring måste villkoren vara jämförbara med våra konkurrenters.”

---

Rapporten ”Stämpelskattens påverkan på svensk konkurrenskraft”

Under april 2021 genomförde Blå Tillväxt en digital undersökning, där en enkät skickades till samtliga av branschorganisationen Svensk Sjöfarts 55 medlemsrederier. 26 rederier valde att besvara enkäten.

Cirka 70 procent av de som besvarat enkäten menar att stämpelskatten är ett ganska eller mycket stort hinder för att flagga svenskt.

För 90 procent av de som besvarade enkäten är det också mycket viktigt att nettomodellen återställs.

Totalt rör det sig enligt rapporten om cirka 60 fartyg som hade kunnat få svensk flagg. Av 22 rederier valde dock endast 6 rederier att flagga samtliga fartyg svenskt.