Så ska svensk sjöfart blir konkurrenskraftig

Borttagen stämpelskatt och en utvecklad tonnageskatt är några av åtgärderna som föreslås i utredningen om svensk sjöfart som överlämnades till regeringen på torsdagen. Totalt lägger utredaren Rikard Engström fram nio förslag till hur svensk sjöfart ska kunna bli mer konkurrenskraftig, och på Seko sjöfolk tas det emot positivt.

En väl fungerande sjöfart är avgörande för svensk utrikeshandel och varuförsörjning, inte minst i ett oroligt omvärldsläge och i ett framtida Nato. Regeringen tillsatte därför en utredning strax före sommaren, för att ta fram förslag på hur den svenska sjöfartens beredskap kan bli bättre, hur konkurrenskraften stärkas och antalet svenskflaggade fartyg kan öka. Jobbet gick till Svensk Sjöfarts tidigare vd Rikard Engström som idag arbetar som strateg på Trafikverket.

– Med min bakgrund inom svensk sjöfart är jag väl införstådd med vilka utmaningar och problem det finns i de här frågorna. Det har varit ett svårt jobb, men det är också sådant som är kul, säger han till tidningen Sjömannen.

Utredningen heter ”Vågade skatter” och togs emot av infrastrukturministern Andreas Carlson på torsdagseftermiddagen:

– Jag är angelägen om att svensk sjöfarts konkurrenskraft stärks och att vi får fler fartyg med svensk flagg. Det var syftet med att utredningen tillsattes och det är inte minst viktigt för att öka vår beredskap. Antalet fartyg med svensk flagg är idag så lågt att Sverige vid en kris riskerar att inte få in tillräckligt med mat, energi och andra livsviktiga varor. Det är en begränsning som är otillfredsställande, kommenterar Andreas Carlson.
– Vi kommer nu analysera förslagen och se hur de kan bidra till en sådan utveckling.

Utredaren Rikard Engström berättar att han under arbetets gång har kunnat konstatera att det på ett brett plan, både inom branschen, myndigheter och akademi, finns en samlad ambition att få fler rederier att flagga svenskt.
– Det har varit ett gemensamt budskap över lag; många uttrycker en oro för att vi har så få svenskflaggade fartyg. Men systemet är komplicerat så ett förändringsarbete kommer ta tid.

Infrastrukturdepartementet har nu fått ett paket om nio förslag till hur situationen kan förbättras. Ett är att avskaffa stämpelskatten. Engström föreslår även flera ändringar för att utveckla tonnagebeskattningssystemet, till exempel att nuvarande regel om 75% utrikes trafik justeras ner till 10%.

– Det finns förstås mer att göra, branschen skulle säkert vilja ha ytterligare lättnader, men jag hoppas att det ändå är ett steg i rätt riktning, säger Engström till Sjömannen.

På Seko sjöfolk tas utredningen emot positivt.

– Det är bra att man har tagit tag i stämpelskatten, den har länge varit ett irritationsmoment. Utredningen verkar vara gedigen och inkluderande, sett till helheten inom sjöfarten. Vi är försiktigt positiva till alla de nio förslagen, säger ombudsmannen Mikael Lindmark.

Det förslag som Mikael Lindmark tycker skulle kunna analyseras mer ingående är det som kopplas till de latenta skatteskulderna: I dag måste nettodräktigheten för ingående fartyg öka för att man ska kunna fortsätta skjuta upp skatten. I utredningen föreslås nu istället att nettodräktigheten inte ska ha minskat, vilket blir en skillnad för många rederier.

– Förslaget är bättre än vad vi har nu, men vi skulle gärna se en avskrivningsmodell här istället, säger han.

---

Ladda ner

---

Fakta: Stämpelskatt 
När ett rederi har registrerat ett skepp i det svenska fartygsregistret kan rederiet vilja belåna det. I samband med hanteringen av bland annat inteckning och pantbrev måste rederiet betala stämpelskatt. Detta undviks genom att registrera fartyget i andra länder. 

Fakta: Tonnagebeskattning 
Tonnagebeskattningssystemet är ett frivilligt alternativ som rederier kan välja i stället för vanlig bolagsbeskattning. I stället för att företagets vinster beskattas konventionellt, schablonberäknas då rederiverksamhetens inkomst utifrån de ytor i fartyget som kan ge gods- eller passagerarintäkter. Schabloninkomsten beskattas med gällande skattesats. Kritiken mot systemet har varit att många andra länder har ett mer generöst och billigare system.