Seko Sjöfolk skickar hjälp till Ukrainas sjöfolk

Efter snart två års krig och med de flesta handelshamnar stängda är situationen svår för hamn- och fartygsanställda i Ukraina. Landets fackförening för sjöfolk, MTWTU, organiserar hjälp till alla medlemmar som förlorat både jobb och boende. Seko Sjöfolk har just startat en insamling för kollegorna i Ukraina, 150.000 kronor ligger nu i potten och matpaket har redan börjat delas ut.
– Det är fantastiskt. Vi är otroligt tacksamma för all hjälp som vi kan få, den behövs, säger MTWTU:s fackordförande Oleg Grygoriuk.

Sedan den ryska invasionen inleddes för snart två år sedan har Seko Sjöfolks ukrainska motsvarighet MTWTU (Marine Transport Workers’ Trade Union) fått byta ut många av sina vanliga arbetsuppgifter. Blockerade hamnar, bombade sjömanshem och förlorade arbetsinkomster har skapat ett stort hjälpbehov. Nu gör man vad man kan för att stötta medlemmarna.

MTWTU organiserar både sjömän och hamnarbetare och situationen är lite olika för de båda medlemsgrupperna, berättar förbundsordförande Oleg Grygoriuk:
– Eftersom de flesta hamnar är stängda har i princip alla hamnarbetare förlorat jobbet. De som inte är i militären har tvingats hitta andra, ofta lågbetalda arbeten. Många av dem är försörjningsansvariga så det innebär en svår situation för både familjer och barn.

Sjömännen har en något bättre situation än hamnarbetarna eftersom de har möjlighet att arbeta internationellt och ta anställning på utländska fartyg. Det har lett till att många gått över till sjöfart.

– Men även på sjön har det varit mycket svårt, där folk har fastnat och inte kunnat mönstra på eller mönstra av, säger Oleg Gregoryuk.

Förra året var det bättre ruljans i hamnarna. Under ett års tid fanns ett avtal om att tillåta export via en säker sjöfartskorridor i Svarta havet. Enligt Europeiska rådet hann omkring tusen fartyg med spannmål och andra livsmedel lämna Ukraina från tre hamnar, Odessa, Tjornomorsk och Juzjnyj/Pivdennyj.  

I somras tog det stopp. Efter det att Ryssland sade upp spannmålsavtalet hände det att både fartyg och hamnar blev attackerade. Hamnarna tvingades stänga av säkerhetsskäl och verksamheten har reducerats till ett minimum.  I dag är det bara två mindre hamnar som fungerar: Izmael och Reni vid den rumänska gränsen. Ukrainas övriga stora hamnar är antingen blockerade eller under rysk ockupation.

Som ordförande för landets största fackförening mitt under brinnande krig är utmaningarna många för Oleg Gregoryuk. Utöver det vanliga arbetet med att skriva rapporter och företräda medlemmar i olika sammanhang, organiserar han väldigt mycket hjälp och stöd till alla behövande medlemmar och deras familjer.

– Hjälpbehovet är enormt stort. Många har ju inte kunnat jobba på två år och står utan inkomst, de som har dött i kriget har lämnar en familj efter sig, så vi får ordna med med allt möjligt. Vi arbetar med matsändningar, ordnar skolmaterial, kläder eller tält till dem som förlorat sina hus.

Seko Sjöfolk har nyligen startat en insamling och välkomnar alla medlemmar som vill bidra med en slant.
– Ukraina är ett stort sjöfartsland och det är mycket sjöfolk nu som inte kan jobba. Jag tycker att det känns viktigt att vi visar solidaritet, säger Seko Sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.

Det har redan blivit ett flertal sändningar med matpaket, och fler är på väg till MTWTU, som organiserar och fördelar hjälpen.

» Vi är otroligt

Tacksamma för all

Hjälp vi kan få.

Oleg Grykoriuk

Ett av de större och mest lyckade projekten som MTWTU samordnar kallas ”Blackout project”. Namnet kommer från Rysslands försök att stänga av landets energi-infrastruktur för att åstadkomma en ”black out” i landet, berättar Oleg:

– Elen är ju avstängd ofta här så vi har satt upp energicentrum i flera regioner, där det finns generatorer, värmare, ficklampor, powerbanks och sådant. Dit kan folk komma för att ladda telefonen, värma sig eller bara samla mod. Många har blivit hjälpa av det.

Att nå medlemmarna i de områden som har ockuperats av Ryssland har varit svårt. Det belägrade Mariupol till exempel, Ukrainas största hamn som har den största lokala klubben med 3000 medlemmar. 900 har MTWTU fått kontakt med och hjälpt både ekonomiskt och med annat. Resten har man inte kunnat nå.

Seko Sjöfolks initiativ till en insamling till kollegorna i Ukraina gör Oleg Gigoryuk både glad och rörd.

– Jag är mycket tacksam för det. Det känns fint med solidaritet över gränserna. Ert bidrag kommer att användas väl. Jag vill att ni i Sverige ska veta att vår organisation arbetar med transparens, så all hjälp till våra medlemmarna fördelas med öppen redovisning.

Har du något som du vill hälsa dina kollegor i Sverige?

– Ja, ett varmt tack. Att få medkänsla är väldigt viktigt för oss för att kunna hålla hoppet uppe. Jag hoppas att folk inte tröttnat på vår sak. Ukraina fortsätter sitt motstånd och vi behöver hjälp.