Ny rapport: Fler svenskflaggade fartyg behövs

Landets försörjningsförmåga i kristider är hotad, kunskapen om sjöfart minskar och miljardbelopp går förlorade. Det är några av konsekvenserna som utflaggningen har lett till, enligt en ny förstudie från forskningscentret Lighthouse.

Dagens 180 svenskflaggade handelsfartyg är för få för att kunna hålla landet med en stabil försörjning vid en kris. Det slås fast i en ny förstudie från Lighthouse med titeln ”Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige”.

Det framgår inte av rapporten exakt hur många fler svenskflaggade fartyg som behövs. Men budskapet är att det behövs betydligt fler. Antalet har sjunkit drastiskt det senaste halvseklet och eftersom Sverige i transportsammanhang är en ö är läget allvarligt.

– Enligt respondenterna i rapporten måste politikerna engagera sig. I och med ansökan om medlemskapet i NATO och en reviderad handbok beträffande säkerställande av fartygskapacitet, som är ute på remiss, finns det ett ökat engagemang, säger Cecilia Strokirk, projektledare på RISE som lett arbetet med rapporten, i ett pressmeddelande.

Nyttan med svensk flagg handlar även om kompetens- och kunskapsförsörjning, påpekas i rapporten. Enligt förstudien märks det tydligt att förståelsen och kunskapen om sjöfart hos gemene man samt hos politiker har minskat i takt med att svenska fartyg flaggats ut.

– Det drabbar inte bara sjöfartsnäringen i sig utan även myndigheter, försäkringsbolag, tillverkande företag och andra kringtjänster. Hur ska til exempel en spis se ut på ett fartyg? Bara en sådan enkel sak kräver specialkompetens, säger Cecilia Strokirk.

På internationell nivå är det också viktigt att den svenska sjöfarten har en stark röst. Till exempel inom FN:s sjöfartsorganisation IMO.

– Den rösten blir såklart svagare ju fler människor man tappar över tid. När folk går i pension eller går över till andra yrken försvinner kompetensen och det är svårt att rekrytera ny när det till exempel inte finns tillräckligt med praktikplatser på svenskflaggade fartyg.

En större svenskflaggad flottas betydelse för den svenska konkurrensförmågan kan inte nog betonas, menar Cecilia Strokirk. Enligt förstudien är det en viktig möjliggöra för att nå regeringens näringspolitiska mål om att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande svenska företag och ekonomi. Många av de som intervjuats i förstudien nämner stämpelskatten som en av nyckelfaktorerna till att svensk flagg är oattraktiv. Här behöver politiken gå in och ändra, påpekar Lighthouse i rapporten.

Stämpelskatten är en prioriterad fråga även inom branschsamarbetet Blå Tillväxt, där Seko sjöfolk ingår tillsammans med Sjöbefälsföreningen och Föreningen Svensk Sjöfart. Blå Tillväxt anser att stämpelskatten bör tas bort för fartyg, och ersättas med en stämpelavgift som täcker de faktiska administrativa kostnaderna.

Här kan du läsa rapporten från Lighthouse