Bristen är störst på motormän

Matroser, motormän, kockstuerts, fartygselektriker. Enligt Arbetsförmedlingen Sjöfart är det brist på dem alla. 

– Färjorna skriker efter personal, säger arbetsförmedlarna Laila Svedberg Poulsen och Katarina Källman Rexius.

Texten ingår i ett större reportage om rekrytering. Övriga texter finns här, här, här, här och här

Arbetsförmedlarna kallar det för katastrofbristyrken. Redan före pandemin var det brist inom flera yrkeskategorier och det senaste året har efterfrågan ökat. 

– När filippinarna är i lockdown behövs svenska sjömän. Rederier som tagit leverans av nya fartyg har behövt helsvensk besättning hem från varvet. Det är förstås trevligt men det går knappt att hitta några sjömän, säger Laila Svedberg Poulsen. 

För tillfället ligger flera annonser ute. Färjerederier söker manskap i olika befattningar. Ett rederi letar besättning för en leveransresa plus karantän: totalt tolv veckor. 

Störst brist är det på motormän (både befaren och vaktgående maskinpersonal). När en arbetsgivare ringer och frågar behöver arbetsförmedlarna inte ens titta i sitt system, de vet att det inte finns några. 

– Det har gått så långt att några rederier efterfrågar motorelever. Fler borde göra samma sak, säger Laila Svedberg Poulsen.

Bristen på matroser är inte lika skriande. Det beror till viss del på att nyutexaminerade sjöbefäl arbetar som matroser. 

– Det gillar förstås inte facket, men är du arbetssökande så tar du det jobb du får. Det tråkiga är att vissa blir kvar, det sker ingen uppgradering, och till slut blir de tillsvidareanställda som matroser. Går det lång tid så faller ju befälspappren, säger Katarina Källman Rexius. 

Under pandemin har dock nyutexaminerade sjöbefäl haft lättare att komma ut.

När de första varslen kom i mars 2020 förberedde sig Arbetsförmedlingen på det värsta.

– Vi tänkte uh uh, vad ska hända nu?! Och inom intendenturen blev ju många arbetslösa, men på driftsidan blev det inte alls uppsägningar i den utsträckning vi trodde. De som kom var främst i skärgårdstrafiken i Stockholm där turisttrafiken försvann. Vi hade en del arbetslösa under våren, men sedan rasslade det till, och i maj 2020 var det i princip tomt i vårt system, säger Laila Svedberg Poulsen.

Vi tänkte uh uh, vad ska hända nu?!

Enligt arbetsförmedlarna finns ett glapp mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden till sjöss. De flesta jobb som annonseras ut finns inom färjetrafiken. 

– Men många vill inte gå på färjor. Varför, kan man undra? Vi tror att färjeavtalet är en del av bekymret, att man ska betala resor till och från båten själv. Folk som bor i Sundsvall vill inte ha jobb på en färja med anställningsort Malmö eller Göteborg när de måste betala sina flygbiljetter. Bor du svårt till blir det dessutom en övernattning på vägen. Då blir det dyrt att jobba. För någon som seglat i utefart är det främmande att betala resor, säger Laila Svedberg Poulsen.

Vi tror att färjeavtalet är en del av bekymret

Reglerna för sjöfartsstöd kan också ställa till det. Katarina berättar om utomeuropeiska sjömän som jobbat som befäl i sina hemländer och nu fått ut svensk manskapsbehörighet.

– De har lärt sig språket bra och ordnat läkarintyg och sjöfartsbok, och vi har hjälpt dem med säkerhetsutbildning. De har permanent uppehållstillstånd och är medlemmar i Seko. Sedan visade det sig att färjerederierna inte kan anställa dem, de får inget sjöfartsstöd för utomeuropeiska medborgare, så det blir för dyrt. Då blir man ju förtvivlad, säger Katarina Källman Rexius. 

Hon fortsätter: 

– Vi försöker lösa både rekryteringsproblematiken och situationen för enskilda sjömän och så skiter det sig ändå. De kan förstås söka svenskt medborgarskap men den handläggningstiden är lång, säger hon. 

Det finns inom branschen tankar på att skapa en vuxenutbildning till matros och vaktgående maskinpersonal, för att täcka kommande rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen tror att en sådan utbildning skulle ge bra effekt förutsatt att den har riksintag. 

En annan lösning är att rederier anställer fler jungmän och motorelever, påpekar Laila Svedberg Poulsen.   

– Då krävs det sex månader sjötid så har de personal med behörighet. 

Kategorin fartygselektriker är idag nästan omöjlig att hitta.

– Vi har rederier som annonserar efter både fartygselektriker och fartygs-elektrikerelever. Jag tror att de ställer kraven för högt när de kräver samtliga certifikat för anställning till sjöss. Anställ elektriker och låt dem gå som elever tills de får ihop sjötiden, föreslår Laila Svedberg Poulsen.

Jag tror att de ställer kraven för högt