Social hälsa i fokus

Arbetsgivarens ansvar för personalens välmående förtydligas och som chef är man skyldig att motverka ohälsosam stress och överbelastning. Det är något av innehållet i den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Sedan 2010 har den psykiska ohälsan i yrkeslivet ökat med 70 procent. Därmed har den passerat belastningsbesvär som den vanligaste arbetssjukdomen. Någon statistik specifikt för sjömän finns inte, men också sjöfarten är drabbad av sjukskrivingar på grund av stress och andra sociala faktorer. – Vi vet inte hur stor andel av våra ärenden som handlar om sociala faktorer, men sjöfarten är inte förskonad från den utveckling vi ser i övriga samhället, säger Jonas Bengtsson på Försäkringskassans sjöfartskontor. I ett försök att motverka den psykiska ohälsan har Arbetsmiljöverket tagit fram en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Den tar fasta på faktorer som man vet påverkar människors psykiska hälsa, såsom stress, hög arbetsbelastning, oregelbundna arbetstider, kränkningar och mobbning. – Även om en föreskrift inte löser alla problem och den psykiska ohälsan är fortsatt hög, tycker jag ändå att den redan fått effekt genom att frågorna lyfts fram i ljuset, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket. Vi måste skapa ett arbetsliv där människor orkar vara kvar till pension. Föreskriften är tydlig med arbetsgivarens ansvar för medarbetarnas välmående och att ingen åläggs att göra mer än man rimligen klarar av. Det handlar om att skapa balans mellan krav och resurser. – Att ha mycket att göra under en begränsad period är sällan ett problem, men är det ett bestående tillstånd kan det bli bekymmer, säger Christina Jonsson.

”Sjöfarten är inte förskonad från den utveckling vi ser i övriga samhället”

Är arbetsbelastningen ohälsosamt hög måste man som chef försöka hitta en lösning, säger hon. Antingen genom att tillföra mer resurser eller förändra själva arbetet. – Är det inte möjligt att utöka personalstyrkan får man i stället se över sina arbetsmetoder, kanske kan man göra saker annorlunda eller sänka ambitionsnivån. Går det ändå inte att hitta en bra balans måste jag som chef lyfta frågan till en nivå i organisationen där den kan lösas. Enligt den nya föreskriften ska man arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på samma sätt som man gör med det som rör fysiska förhållanden. Det ska göras riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljningar. Man ska också upprätta uppföljningsbara mål som ska stämmas av regelbundet. – Men krångla inte till det. Utgå från där ni är i dag, vad fungerar bra och vad kan bli bättre, och sätt målen utifrån det. Men det är viktigt att målen följs upp och att man gör ändringar om man märker att det inte fungerar, säger Christina Jonsson.

---

FAKTA: TRE FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN SOCIALA HÄLSAN Föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö pekar ut tre områden som påverkar den sociala hälsan. 1. Balans mellan arbetsuppgifter och resurser: Är det inte möjligt att utöka personalstyrkan för att fördela arbetsbördan på fler måste man hitta andra lösningar. Går arbetet att utföra på något annat sätt? Förändra rutiner eller tillföra hjälpmedel? Kanske behöver ambitionsnivån sänkas, finns det arbetsmoment man kan avstå från? 2. Arbetstidens förläggning: Sträva efter att minska den skadliga effekten av oregelbundna arbetstider och nattarbete. Går det att omfördela vissa arbetsuppgifter och utföra dem dagtid i stället för på natten? 3. Kränkande särbehandling: Arbeta förebyggande och skapa en så god social miljö som möjligt för att minska grogrunden för konflikter och kränkningar. Ha en tydlig arbetsfördelning där alla vet vem som ska göra vad. Fundera över samtalston och om man bemöter varandra med respekt. Om situationer med kränkningar och mobbning ändå uppstår ska det finnas rutiner för att ta hand om problemen. Alla ska veta vart man kan vända sig och vilket stöd som finns.