Lättare comeback med arbetsträning

Efter en längre sjukskrivning kan det vara svårt att direkt komma tillbaka i heltidsarbete. Då finns det möjlighet att jobba deltid under en period, att arbetsträna eller få tillgång till tekniska hjälpmedel.

 Arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsplatsen är långtgående, men inom rimliga gränser. 

Att komma tillbaka till jobbet efter en längre tids sjukskrivning kan kännas både fysiskt och mentalt påfrestande. Man har tappat de dagliga rutinerna, haft en begränsad kontakt med kollegorna och kroppen kanske inte riktigt hänger med. Men det finns åtgärder att vidta för att underlätta återgången, både i form anpassade arbetstider och tekniska hjälpmedel. – Arbetsgivaren ska fortlöpande följa den som är sjukskriven och stämma av när det är dags att återgå i arbete och förbereda för det, säger Pia Schyber på Arbetsmiljöverket. Som arbetsgivare har man långtgående skyldigheter att anpassa arbetet så att det blir möjligt för den sjukskrivne att komma tillbaka. När det gäller arbetstider kan det handla om en gradvis återgång. En variant är att sjukskrivningen fortsätter på deltid för att sedan successivt öka i antalet timmar.

”Som arbetsgivare har man långtgående skyldigheter att anpassa arbetet”

Ett annat alternativ är att arbetsträna. Även arbetsträning ger möjlighet till en stegvis återgång men till skillnad från en deltidssjukskrivning har den som arbetstränar inga krav på prestation. Man går utöver ordinarie bemanning och det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningen, inte arbetsgivaren. – Arbetsträning kan vara aktuell som en rehabiliterande åtgärd, säger Ilein Hillman som är enhetschef på Försäkringskassans sjöfartskontor i Göteborg. Men man kan bara arbetsträna i den befattning som man ska arbeta i när arbetsträningen är över. Man kan alltså inte börja på rederikontoret för att komma igång om man sedan ska jobba i restaurangen ombord. Man kan heller inte arbetsträna för att lära sig nya arbetsuppgifter. Den typen av träning och utbildning ska arbetsgivaren stå för. Vem som ska tillåtas arbetsträna beslutas av Försäkringskassan och deras medicinske rådgivare. Men det ska ske i samråd med den sjukskrivne, arbetsgivaren, vårdgivaren och ibland även fackliga representanter och skyddsombud. Arbetsträning beviljas normalt upp till tre månader. – Arbetsträning kan vara aktuellt oavsett vad man är sjukskriven för. Det är alltså ingen skillnad om man varit borta på grund av en knäoperation eller för utbrändhet, säger Ilen Hillman. Men att arbeta under begränsade tider kan vara ett bekymmer om man jobbar till sjöss, oavsett om det sker genom deltidssjukskrivning eller arbetsträning. Även om man bara arbetar halva dagar är man ändå kvar på fartyget under resten av dygnet och för arbetsgivaren kan det vara svårt att ordna med avlösning. – Vi har haft dem som efter halva dagen varit lediga ombord och gått ner i hytten och lagt sig. Men en sådan lösning kan leda till praktiska problem med hyttplatser, säger Ilein Hillman och fortsätter: – En annan variant är att man jobbar heltid tre dagar och sedan åker hem och är ledig resten av veckan. Många som drabbas av längre sjukskrivningar jobbar i färjetrafiken och de fartygen kommer ofta till kaj en gång per dygn så det brukar kunna fungera. Det kan också vara så att återgången kräver någon form av hjälpmedel, utrustning eller annan anpassning av arbetsstället. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren långtgående skyldigheter att göra vad som krävs för att en medarbetare ska kunna återvända och utföra sina arbetsuppgifter utan att riskera hälsan. – Det ska mycket till om man som arbetsgivare avstår från att vidta åtgärder som kan hjälpa en anställd att komma tillbaka. Som arbetsgivare har man också möjlighet att få ersättning från Försäkringskassan för både tekniska hjälpmedel och anpassning av lokaler, säger Pia Schyber. Men såväl Pia Schyber som Ilein Hillman poängterar att de åtgärder som kan krävas av arbetsgivaren måste stå i proportion till vad som är rimligt ur kostnadshänseende.

”Generellt kan man ställa större krav på anpassning av större företag”

Några riktlinjer för vad som ska anses vara rimligt finns inte och en bedömning måste göras från fall till fall. – Generellt kan man ställa större krav på anpassning av större företag än av mindre, men någon slags rimlighetsbedömning måste ändå göras, säger Pia Schyber. Om det visar sig att det inte är möjligt att återgå till den gamla tjänsten ska man i första hand leta efter alternativa arbetsuppgifter ombord. Kanske är det möjligt att omplaceras till ett annat arbetsställe med andra förutsättningar, men det är inte alltid så lätt att hitta sådana tjänster, säger Ilein Hillman. – När vi frågar arbetsgivaren om möjligheten att omplacera blir det oftast nej, men ibland lyckas man. I de fall det varken går att komma tillbaka till sin tidigare tjänst eller bli omplacerad kan man behöva se sig om efter någon annan sysselsättning. – För många ombordanställda är det här en svår process, säger Ilein Hillman. Sjömän har ofta en stark identifiering med sitt yrke och har svårt att se att de skulle göra något annat. Läs även: Förändring krävs efter utbrändhet