Slutrapport visar – hål i Estonias skrov orsakat av havsbotten

Det finns ingen anledning att ändra slutsatserna i haveriutredningen från 1997 om Estonias förlisning. Skadorna på vrakets styrbordssida har uppkommit genom kontakt med havsbotten. Det meddelar de svenska, estniska och finska haverikommissionerna i en gemensam slutrapport som släpptes på tisdagen.

Estonia förliste den 28 september 1994. För att utreda olyckan tillsattes en haverikommission, gemensam för Sverige, Finland och Estland, och en haveriutredning presenterades 1997. Det är slutsatserna i denna utredning som nu valideras av ytterligare en slutrapport.

Anledningen till att en ny utredning gjorts är att nytt filmmaterial presenterades 2020 som visade ett hål i fartygets styrbordsida. Fartygets styrbordssida hade tidigare inte kunnat undersökas eftersom den legat mot havsbotten. Olika teorier har framförts kring vad som orsakat hålet i fartygets skrov, och den nya utredningen ville identifiera orsaken till hålet.

Estlands utredningsmyndighet beslöt att titta närmare på de nya uppgifterna, och begärde bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige. Man ville ta reda på om den nya information som framkommit gav anledning att revidera slutsatserna från 1997 års rapport.

Sex undersökningar på olycksplatsen

Sedan 2020 har ett utredningsarbete pågått där utredningsmyndigheterna fått tillgång till att granska det oredigerade råfilmsmaterialet. Överlevande från olyckan har intervjuats, och man har gjort en förstudie på olycksplatsen för att undersöka bottenförhållandena och fartygets position på botten.

Mellan 2021 och 2025 har sex undersökningar på olycksplatsen genomförts. Havsbotten på platsen är väldokumenterad, och visar att fartyget balanserar på en bergsrygg på havsbotten. Att vraket vilar på en sluttning sägs vara förklaringen till att det har flyttat på sig under decennierna som gått. Formen på skadorna på styrbordssidan stämmer också väl överens med den blottlagda berggrunden intill.

Enligt undersökningarna finns inga tecken på att Estonia skulle ha kolliderat med något annat fartyg eller föremål under sin sista resa. Det finns heller inga tecken på att en explosion skulle ha inträffat på fartyget, enligt Haverikommissionens slutrapport. Det var bogvisiret som gav vika, vatten trängde in genom bogrampen och det var detta som ledde till att fartyget kantrade och sjönk.

Estonia var inte sjövärdig

Det slås fast att Estonia vid förlisningen inte var sjövärdig  på grund av oinspekterade, och därmed oupptäckta, strukturella svagheter samt odokumenterade undantag i certifikaten.

”Fartyget hade latenta strukturella brister under hela sin livstid och var tekniskt osäkert för trafik. Detta var dock inte känt bland berörda parter – varken ombord eller i land”, säger Jonas Bäckstrand, ordförande för Statens haverikommission i Sverige, i ett pressmeddelande.

Systemfel inom sjöfartsbranschen

I slutrapporten konstateras också att förlisningen inte berodde på en enskild orsak, inte heller på isolerade handlingar av besättningen. I stället var det resultatet av ett komplext systemfel inom sjöfartsbranschen.

”Kedjan av brister, som började med avsaknad av regelverk, fartygets design- och konstruktionsprocess, bristande inspektioner och avvikelser i certifieringen i kombination med sjöfartsbranschens arbetsrutiner (säkerhetskultur), skapade en situation som ledde till olyckan”, skriver Haverikommissionen vidare.

Slutsatsen är att Estonia sjönk på grund av att bogkonstruktionen kollapsade, och att skadorna på styrbordssidan uppstod genom kontakt med havsbotten. Haverikommissionen anser därför att det inte finns några skäl att inleda en ny, fullskalig säkerhetsutredning av olyckan.

Här finns länk till Statens Haverikommissions preliminära bedömning.