Fler behörigheter likställs med svenska

Behörigheter och certifikat från ytterligare åtta länder godkänns nu på svenskflaggade fartyg. Det meddelade regeringen nyligen.
– Att inkludera en totalitär stat som Kina skapar en direkt osäker arbetsmiljö på svenskflaggade fartyg, säger Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk. 

I fjol vår kom beskedet att ukrainska och brittiska sjöfolksbehörigheter skulle likställas med svenska. Därefter följde under sommaren ytterligare sju: Jamaica, Kanada, Malaysia, Singapore, Sydafrika, Sydkorea och Turkiet.

Nu är det dags för ännu en utökning. Regeringen meddelar att den ger Transportstyrelsen möjlighet att ingå överenskommelser om ömsesidigt erkännande av behörigheter och certifikat för sjöfolk med ansvariga myndigheter i Brasilien, Kina, Egypten, Indonesien, Montenegro, Australien, Nya Zeeland och USA.

Lättare anställa utländska sjömän

Det innebär att 18 länders behörigheter och certifikat för sjömän nu kan likställas med svenska motsvarigheter, eftersom Filippinerna finns med sedan tidigare.

Regeringen vill i och med detta göra det lättare för svenskregistrerade fartyg att anställa sjöfolk med utländska behörigheter.

– Seko accepterar regeringens beslut men vill verkligen betona att nu vilar ett stort och tungt ansvar på Transportstyrelsen, de måste prioritera kontroll och uppföljning. Sverige har ett ansvar gentemot både besättningar och miljö. Det är avgörande för sjösäkerheten att vi kan lita på att de som arbetar ombord har den utbildning som krävs, säger Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk.

Bra med bredare rekryteringsbas enligt Svensk Sjöfart

Branschorganisationen Svensk Sjöfart ser regeringens beslut som ett viktigt bidrag till en bredare rekryteringsbas för svenska rederier. Enligt föreningen är åtgärden central för att möjliggöra en växande svensk handelsflotta och för att nya fartyg ska kunna registreras under svensk flagg, skriver Sjöfartstidningen.

– Det är glädjande för alla våra medlemsrederier som nu får ökade möjligheter att säkerställa bemanningen ombord i en övergångsperiod till svensk flagg, säger Johan Hartler, expert kompetensförsörjning, behörigheter och bemanning på Svensk Sjöfart i en kommentar till tidningen.

Att inkludera en totalitär stat som Kina, som saknar den transparens och de oberoende institutioner som krävs för att verifiera certifikatens äkthet, skapar en direkt osäker arbetsmiljö på svenskflaggade fartyg.

Mikael Lindmark, Seko sjöfolk

Från Seko sjöfolks sida finns en förståelse för problematiken som beslutet löser. Det finns i dagsläget inte tillräckligt mycket svenskt sjöfolk att få tag på, vilket hämmar inflaggning för de rederier som skulle vilja göra det.

Seko var remissinstans i fjol när frågan hanterades, och betonade då att den här typen av bilaterala avtal inte ska leda till försämrade villkor för sjömännen som arbetar under svensk flagg, oavsett nationalitet. Att fler länders behörigheter likställs med svenska innebär inte heller att tap-avtalen utökas. Att fler nationaliteter accepteras betyder inte att procenttalet blir större, utan det blir helt enkelt fler nationaliteter inom det befintliga tap-systemet. 

Ville undanta tre länder

Däremot förordade Seko att Brasilien, Kina och Egypten inte skulle tas med i överenskommelsen på grund av brister i respektive lands stadsapparat, som till exempel korruption, rättsosäkerhet och brist på transparens. Förslaget från Seko var alltså att behörigheter och certifikat från dessa tre länder inte skulle ingå.

– Att inkludera en totalitär stat som Kina, som saknar den transparens och de oberoende institutioner som krävs för att verifiera certifikatens äkthet, skapar en direkt osäker arbetsmiljö på svenskflaggade fartyg, säger Mikael Lindmark, Seko sjöfolk.