Rekordmånga uppfinningar – Sjömannen
Sjömannen
Alla pristagare samlade tillsammans med Karl Karell, kanslichef på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, och dagens prisutdelare Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket.

Aktuellt

Rekordmånga uppfinningar inför årets belöningsdag

Rubrik

Uppfinningsrikedomen är stor i sjöfartsbranschen. Rekordmånga 117 uppfinningar och förbättringsförslag hade inkommit inför årets belöningsdag, anordnad av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

Under belöningsdagen är det uppfinningar och förbättringsförslag från besättningar och andra anställda inom sjöfarten som står i fokus. Uppfinningar ofta sprungna ur en erfarenhet av att något inte fungerar optimalt. Eller kanske till och med är ett riskfyllt arbetsmoment. Eller, som är fallet med några av de belönade bidragen, något som bidrar till ökad trivsel på arbetsplatsen. 

Bidrag från 25 rederier

I år hade rekordmånga bidrag skickats in till granskningskommittén, hela 117 stycken. ”All time high”, som Cecilia Österman, ordförande i kommittén tillika konferencier under dagen, uttryckte det hela.

Bidragen kom från 46 fartyg, fördelade på 25 rederier, och involverade 105 personer (några uppfinningsrika personer belönades för flera bidrag). Av dessa var 4 kvinnor.

Smart hållare för hyttnyckel vid rökdykning

En av dessa fyra var Petra Ruotsalainen från Stena Scandinavica, som tillsammans med kollegan Göran Björk belönades för en smart hållare för hyttnyckel vid rökdykning. 

Petra Ruotsalainen jobbar som säkerhetsvakt, numera på Scandinavica men tidigare på Jutlandica. Där deltog hon vid några tillfällen som rökdykare vid övning, och upptäckte hur krångligt det var att iklädd full rökdykaruniform med tjocka kläder och otympliga handskar hantera ”blippen” som utgör hyttnyckel.

– Vi hade den hängande runt armen, men det var svårt att öppna hytterna, det var bökigt med rökdykaruniformen på, berättar hon.

När Petra för några år sedan började jobba på Scandinavica hade man nyligen gått över från kortnycklar till ”blipp”. Hon och kollegan Göran Björk, som jobbar som båtsman, började diskutera olika idéer om hur man kunde göra det enklare.

– I skarpt läge vid brand är det viktigt att allt fungerar snabbt och smidigt, säger Göran. Då kan man inte hålla på och krångla med en hyttnyckel utan många hytter måste kunna sökas igenom snabbt.

Band med ficka för ”blippen”

De kom fram till att ett brett band fäst runt ärmen, med en ficka för ”blippen”, var det bästa alternativet. Det skulle vara gjort av ett slitstarkt material, vara lätt att ta av och på, och väl synligt. Resultatet blev ett band i signalfärgen röd med kardborreknäppning. En rökdykare i full mundering, kanske släpande på en slang för släckning, kan ha bandet runt ärmen och enkelt hålla armen mot låset för att öppna hytten.

Uppfinningen testades med gott resultat.

– Vi bad chiefen som är brandchef ombord att testa den under en övning, och alla tyckte det fungerade jättebra, säger Göran Björk. 

Nu har tio ”blippband” sytts upp och används ombord på Scandinavica.

Fender av uttjänta trossar

Laurence Mark Alderete jobbar som matros ombord på M/T Saturnus hos Sirius Shipping. Han belönades för två uppfinningar som underlättar arbetet på däck.

Dels en fender tillverkad av uttjänta trossar.

Av uttjänta trossar flätas en hållbar och stark fender. Foto: Mark Alderete

– Jag skapar en fläta genom att knyta trossarna i åttaformationer, berättar han. Det skapar en hållbar fender, och det är dessutom miljövänligt eftersom man återvänder material som annars bara skulle ha slängts. 

Miljövänligt och ekonomiskt

Det här visar hur återanvänt material kan omskapas till funktionell säkerhetsutrustning. 

– Det är en praktisk och miljövänlig lösning att använda återvunna trossar för att skapa nya fendrar, berättar han om sin uppfinning. Det minskar avfall, samtidigt som det minskar kostnaderna för företaget. Samtidigt skapar det ett effektivt skydd för skrovet och förebygger kostsamma reparationer.

Mark Alderete belönades även för en uppfinning som underlättar öppning och stängning av tunga luckor på däck då ballasttankarna ska inspekteras, vilket bidrar till färre tunga lyft och ger en säkrare arbetsmiljö.

Med honom vid prisutdelningen som representant för företaget var Lisa Backman, fartygsagent på Sirius Shipping.

– Mark har belönats för uppfinningar även tidigare år, men i år passade det så bra att hans fartyg kom in till Stockholm så att han kunde vara med på prisutdelningen. Det var fint att kunna följa med honom hit, säger hon.

Lisa Backman från Sirius Shipping tillsammans med matros Mark Alderete som belönades för två uppfinningar.
Lånade karott i byssan till sin maskin

Ytterligare en uppfinning som belönades går under namnet ”Dräpan”. Det är en maskin som på ett enkelt och smidigt sätt gör rent och tar bort rost från surrningsfästen på däck.

Personen bakom uppfinningen är Niklas Westberg, båtsman på M/S Drotten hos Destination Gotland, sedan årsskiftet pensionär. 

Niklas Westberg.

Jag lånade en karott från byssan och satte ihop med en vinkelslip

Niklas Westberg, Destination Gotland

– Jag lånade en rostfri karott från kocken i byssan och satte ihop med en vinkelslip, berättar han. Sedan satte jag en extra axel på vinkelslipen för att komma ner i hålen där surrningsfästena är. 

Sparar tid och händer

Han och kollegorna hade funderat länge på hur man skulle kunna underlätta det tidsödande arbetet med att knacka rost från och göra rent i surrningsfästena på däck.

– Vi har 800 surrningsfästen på fartyget, förut tog det 20-30 minuter att göra rent varje fäste. Det blir 400 arbetstimmar, berättar Niklas. Med Dräpan tar det en halv till en minut i stället. Det är en otrolig arbetsbesparing. Och man sparar händerna, det blir betydligt mindre tid med vibrationer.

Bunken från byssan är till för att skydda ansiktet så det inte sprutar upp rost och damm när Dräpan kör igång.

Terntank fick hedersomnämnande

Rederiet Terntank fick ett hedersomnämnande för den starka förbättringskultur som präglar rederiet. Många inkomna förbättringsförslag kommer varje år från Terntank, idéer från besättningen välkomnas.

– Det här är ett bra exempel på hur ett aktivt och systematiskt utvecklingsarbete kan göras, sa Cecilia Österman.

Niklas Johansson, HR-chef på Terntank, fick också personligen ta emot en hedersbelöning för sitt engagemang för de anställdas idéer och uppfinningar, för att han gärna bistår forskare som vill komma ombord och som ägnar sig åt säkerhet och arbetsmiljö som är till gagn för branschens utveckling, men framför allt för dem som arbetar ombord.

– Vi vill göra det bättre för människan, för de vi jobbar tillsammans med, sa Niklas Johansson i sitt tacktal. 

Få bidrag från intendenturpersonal

De belönade bidragen kan lite enkelt delas upp i några olika kategorier; trivselhöjande åtgärder, fiffiga lösningar i maskin, bättre arbetsmiljölösningar på däck, säkerhetsarbete samt förbättringar i inredningen.

Cecilia Österman var glad för det rekordstora antalet ansökningar som kommit in i år, men hade en fundering kring att relativt få uppfinningar kommer från intendenturen.

– Rent statistiskt, med tanke på hur många som jobbar inom intendenturen på fartygen, så borde ju fler förbättringsförslag komma därifrån, säger hon.

Cecilia Österman.

En lågt hängande frukt är att ledningen avsätter tid för alla avdelningar för förbättringsarbete. 

Cecilia Österman

– Jag tror att det speglar de olika besättningskategoriernas möjlighet att påverka sin arbetssituation, fortsätter Cecilia Österman. Jag tror det finns ett maktperspektiv i det här. Man har inte den makten och kontrollen över sitt arbete inom intendenturen som man har i maskin eller på däck, det är inte lika lätt att våga säga att ”det här fungerar ju inte” eller ”här skulle det behövas en annan lösning”.

Hon menar att det inte kan ligga på några mellanchefer att ta tag i frågan, utan det måste komma från högsta ledningen i rederierna.

– En väldigt lågt hängande frukt från ledningens sida är att tydligt gå ut och föreslå att ALLA avdelningar gärna får avsätta en timme eller två av ett möte för arbetsmiljöförbättring! Uppmuntra till diskussion, börja prata om vad som kan förbättras. Framför allt – avsätt lite tid. Det kostar bara en arbetsmiljöträff.