Utveckling Vingar visar vägen mot miljövänligare fartyg 13 Maj 2026 Rubrik På en liten skylt ovanför en liten dörr i en enorm hangarbyggnad står det med ganska små bokstäver: Oceanbird. Här inne tillverkas vingarna till det som kan bli en del av framtidens miljövänliga fartygsflotta – en helt ny typ av segelfartyg. Företaget Oceanbird startades 2021 av Alfa Laval och Wallenius gemensamt. Bakom företaget står alltså dels ett teknik- och innovationsföretag med gamla anor och en upparbetad serviceorganisation, dels ett rederi med lång historia inom sjöfarten. En nyckelfaktor för framgång. Det tror i alla fall Karl Erik Sax, operations manager på Oceanbird i Landskrona. – Det är en av fördelarna med Oceanbird, att vi har kompetensen från två håll och samtidigt en stor serviceorganisation som finns att tillgå från start, säger han. Karl Erik Sax är operations manager på Oceanbird i Landskrona. På kontoret finns skisser på olika varianter av vingar på olika fartygstyper som skulle kunna vara tänkbara. För även om idén om en modern handelsflotta bestående av segelfartyg är relativt ny, så finns det redan konkurrenter. Seglen, eller vingarna, kan skilja sig åt i konstruktionen men idén är gemensam; att sätta segel på befintliga fartyg, alternativt bygga nya fartyg där seglen/vingarna är en del av fartyget från början. 46 meter hög vinge Oceanbirds vinge är 46 meter hög, varav 6 meter består av själva stativet som monteras på fartygets däck. När vingen monteras på ett befintligt fartyg krävs förstärkning av skrovet för att klara av vikten och de krafter som vingseglet genererar. Vingen har en mastbas och en flap, enligt samma princip som en flygplansvinge, där ett över- och undertryck skapas. Med de inbyggda styrsystemen ska vingen kunna optimera sig själv gentemot vinden. Peter Sidow, arbetande förman och säkerhetsansvarig, vid vingprototypen. Peter Sidow under den nedfällda 46 meter långa vingprototypen. Masten kan också vrida sig 360 grader. Den är tillverkad i stål och glasfiberkomposit – ett lätt material som samtidigt är extremt hållbart. Vingen som helhet väger 200 ton och har 560 kvadratmeter segelyta. Den är tänkt för fartyg som är över 200 meter långa, och ska fungera för tank-, bulk- och roro-fartyg. Rent teoretiskt skulle den även kunna monteras på färjor och lyxkryssare i framtiden. – Men i de fallen har vi ju poolen där uppe på däck att konkurrera med, säger Karl Erik Sax med ett litet leende. Varför inte tidigare? Att utnyttja vindens kraft, som är gratis, och därigenom spara bränslekostnader och samtidigt minska utsläppen. Man kan undra varför det här inte gjorts tidigare? – Sjöfartsindustrin har inte haft de kraven på sig som andra transportslag, säger Karl Erik Sax. Det har heller inte funnits de som vågat ta steget innan. Nu däremot växer intresset i branschen. – Marknaden för nybyggnation på det här området håller just nu på att bildas, säger Karl Erik Sax. Vi märker att intresset ökar från både redare och skeppsvarv. Delar hall med andra företag Inne i hangaren är det dunkelt och förvånansvärt tyst. Oceanbird delar hall med några andra företag. Traversen som löper genom hela byggnaden delar man på. Fyra meter höga delar till en vinge står utspridda och tar upp det mesta av utrymmet i hangaren. Om produktion ska ske i större mängder kommer mer plats att behövas. – Vi klarar oss med det här just nu, säger Peter Sidow som är arbetande förman och säkerhetsansvarig på Oceanbirds Landskronaavdelning. Men vi är medvetna om att vi kommer att behöva bygga ut allteftersom ordrarna kommer in. Karl Erik Sax. Med en vinge kommer man att göra en besparing på upp till tio procent av bränslet på en överfart mellan Europa och USA. Karl Erik Sax, operations manager på Oceanbird i Landskrona Vingdelarna i hangaren ska inom kort monteras ihop och fraktas till Wallenius Wilhelmsens fartyg Tirranna – det första som köpt in en vinge. – Med en vinge kommer man att göra en besparing på upp till tio procent av bränslet på en överfart mellan Europa och USA, säger Karl Erik Sax. Till Tirranna har en vinge beställts. Det finns också möjlighet att montera dubbla vingar på ett fartyg, eller till och med sex på två rader. Att segla med Oceanbirds vinge ska göra skillnad även med lite vind. – Det finns egentligen ingen nedre gräns, förklarar Karl Erik Sax. All vind ger resultat. En övre gräns beräknas ligga vid 20 m/s – då bör vingen fällas. Rymdraket eller segel? På en grusplan en liten bit ifrån hangaren står den allra första vingprototypen. På avstånd påminner den mer om en rymdraket än ett segel till ett fartyg. Den används för demonstrationer och ska så småningom även användas för utbildning och träning. Besättningarna på de fartyg som köper in en vinge kommer att få genomgå en utbildning på cirka 1-2 veckor på plats i Landskrona. I utbildningen ingår service, underhåll, kontroll av vingen och alla funktioner. Någon ytterligare utbildning för att kunna hantera vingen behövs inte, menar Peter Sidow. Vingprototypen används för demonstrationer, utbildning och utveckling. Intill vingen är ett kontor inrymt i en container. Härifrån styrs vingen, och skärmarna och kontrollen ska efterlikna hur det kommer att se ut på kommandobryggan på ett fartyg som har vingen monterad. Vingen kan styras på olika sätt: ett manuellt, ett semi-automatiskt och ett helautomatiskt. Att resa respektive fälla vingen under färd tar cirka 15 minuter. Det ska gå att göra närsomhelst under färd, med viss begränsning om det skulle råda väldigt kraftiga vindförhållanden. Om man ser att en storm är på väg ska det gå snabbt att fälla ner vingen. – Den dagliga manövreringen och körningen av vingen är extremt enkel, säger Peter Sidow. Det vi kommer att lära ut under utbildningen handlar mycket om säkerhet, hur man byter till ett annat backup-system, testa olika scenarier och så vidare. Styrsystem i en container I en annan container på grusplanen finns styrsystemet för hydrauliken som används för att styra vingen. Där finns själva ”nervcentralen”. När vingen är monterad ombord på ett fartyg kommer containern att sitta på stativet till vingen – allt för att vingen ska ta upp så lite plats som möjligt på däck. Besättningarna på de fartyg som köper in en vinge kommer att få genomgå en utbildning på cirka 1-2 veckor på plats i Landskrona. På prototypen finns även ett antal sensorer som känner av kraftens påverkan i olika moment när vingen reses och fälls. – Det ger oss mätdata som vi sedan analyserar för eventuella ytterligare förbättringar, säger Karl Erik Sax. Fyra anställda Än så länge är fyra personer anställda på Oceanbirds test- och produktionssajt i Landskrona. – Vi kommer att behöva anställa fler, personer som har hand om produktionsplanering, kvalitetssäkring och andra roller, säger Karl Erik Sax. Detta förutsatt att beställningar börjar trilla in. Än så länge har bara en vinge sålts. – Det är en osäkerhet vi alla i produktionen lever med, säger Karl Erik Sax. Men det kommer att komma kunder, det vet vi. Det är nog många som vill vara med på den här resan. l Fotnot: Vingsegelsättning ombord på Tirranna är planerad till slutet av juni. Ytterligare en order på två segel till ett fartyg har kommit in och ska levereras till hösten. AktuelltForskningHållbarhet Text Ylva Bowes Foto Magnus Sundberg Dela den här artikeln, kopiera länken Länken kopierades! Länken kunde inte kopieras. Läs mer Utveckling Ny teknik kräver annan kunskap Oceanbird är ett av flera företag som just nu är i färd med att arbeta fram nya tekniker för framdrivning av fartyg. Projekt pågår både inom näringslivet och akademin. Men vad kommer att krävas av framtidens besättningar för att jobba med dessa nya tekniker? 13 Maj 2026 Aktuellt Rekordmånga uppfinningar inför årets belöningsdag Uppfinningsrikedomen är stor i sjöfartsbranschen. Rekordmånga 117 uppfinningar och förbättringsförslag hade inkommit inför årets belöningsdag, anordnad av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. 08 Maj 2026 Hållbarhet Globalt klimatavtal för sjöfarten skjuts upp Det blev inget klimatpaket som skulle göra sjöfarten klimatneutral till 2050. IMO ajournerar nu diskussionerna tills nästa år. För att sätta stopp för överenskommelsen hotade den amerikanska administrationen med tullar. 20 Oktober 2025 Forskning Arbetsrotation bra för hälsan Många arbetsmoment inom intendenturen innebär ohälsosamma arbetsställningar, men åtgärder som arbetsrotation och förändrad arbetsteknik kan minska risken för skador. Det visar ett forskningsprojekt som studerat belastningsergonomin hos intendenturpersonalen med hjälp av så kallade smarta arbetskläder. 15 September 2025