Bra inneluft på svenska fartyg

Halterna av toxiska föroreningar i inomhusluften på svenska fartyg ligger långt under rådande gränsvärden, visar en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet. 

Minst exponerad är intendenturpersonalen. Samtidigt är det den yrkesgrupp ombord som själva upplever luften som sämst. 

På fartyg förekommer mängder av luftföroreningar varav en del är toxiska och kan påverka luften ombord. Det handlar om alltifrån oljor och bränslen till stekos och parfymer som kan bidra till ohälsosamma atmosfärer. Men i höstas kom en forskningsstudie som visar att luften inne i svenska fartyg är ganska bra och att besättningarnas exponering för farliga ämnen är låg, oavsett avdelning eller befattning. – Värdena för de ämnen vi tittade på var ganska låga och de kom inte i närheten av Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden, säger forskare Sarka Langer som genomfört studien tillsammans med tre kollegor. I studien deltog 124 personer från däck, maskin och intendentur fördelade på elva olika typer av fartyg. Genom personlig mätutrustning kontrollerades exponeringsgraden för farliga ämnen som bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Men även om halterna låg under rådande gränsvärden fanns ändå vissa skillnader i hur hög grad man exponerades. Några variationer mellan manskap och befäl kunde forskarna inte se, däremot skiftade utsattheten beroende på avdelning. Mest exponerade var de som arbetade i maskin och därefter däck. Minst utsatt var personalen i intendenturen. Men i den enkätundersökning som också genomfördes inom ramen för studien, där deltagarna själva fick ange hur de upplevde luften de vistades i, blev resultaten de omvända. Medan man inom däck och maskin tyckte att luftkvaliteten var relativt god var intendenturen minst nöjda.

Medan man inom däck och maskin tyckte att luftkvaliteten var relativt god var intendenturen minst nöjda

Även när det gällde lukt på arbetsstället och i hytten uppgav personal inom driften att de upplevde den som liten till måttlig medan intendenturen bedömde lukten som måttlig till stark. – Vi vet inte vad den här diskrepansen beror på, säger Sarka Langer. Men en teori är att intendenturen har en högre arbetsbelastning med mycket stress och lite tid för återhämtning och därför upplever luften som sämre. Exponeringsgraden skiljer sig också mellan olika fartygstyper beroende på framdrivningssystem och bränsle. Besättningen på tankfartyg som fraktar marint bränsle och de som jobbar på fartyg som drivs med tjockolja utsätts i högre grad för farliga ämnen än deras kollegor på färjor och övervakningsfartyg.

”En teori är att intendenturen har lite tid för återhämtning och därför upplever luften som sämre”

– Men något som var lite av en överraskning var att de mindre torrlastfartygen som ingick i studien uppvisade låga exponeringsnivåer. Förmodligen berodde det på att de hade en väl fungerande ventilation ombord, säger Sarka Langer. Men även om exponeringsnivåerna var låga, skriver rapportförfattarna att det är viktigt att fortsätta sträva efter att förbättra inneluften på fartyg och minska exponeringen för farliga ämnen. De hänvisar till Världshälsoorganisationen som menar att det inte finns några helt säkra nivåer för exponering av ämnen som bensen och benso(a)pyren. Därför är det också särskilt viktigt att riskbedöma alla arbetsuppgifter som innebär kontakt med bränslen, oljor, kemikalier, avgaser och stekos.

---

Fakta: Undersökningen  Rapporten Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar publicerades i höstas vid IVL Svenska miljöinstitutet. I undersökningen deltog 124 personer på 11 fartyg inom skilda segment och med varierande framdrivningsmaskineri och bränslen. Deltagarna bar personlig mätutrustning i form av passiv diffusionsprovtagare. Enkäten om den upplevda inneluften ombord besvarades av 308 personer. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad ombordanställda utsätts för giftiga luftföroreningar i form av bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

---

Fakta: Tips för bättre luft • Komplettera särskilt utsatta utrymmen, som exempelvis platser för svetsning, blandning av färg eller rengöring av motordelar, med särskilda utsug eller förbättra befintliga utsug. • Säkerställ god allmänventilation ombord. • Se över rutinerna för rengöring och underhåll av ventilationssystem. • Planera och fördela arbetsuppgifter för att minska exponeringen för enskilda individer, exempelvis genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjlighet till pauser i utrymmen där exponeringen är lägre.