Gamla svenska fartyg ingår i ryska skuggflottan – Stena Bulk och Gotlandsbolaget tidigare ägare

Den ryska så kallade skuggflottan använder gamla europeiska fartyg för att frakta olja. Grekiska rederier har försett flottan med flest europeiska fartyg. I flottan finns också 21 fartyg med ursprung i Norden, varav tre svenska.

En tredjedel av de fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan har sitt ursprung i Europa. Det kunde det journalistiska nätverket ”Follow The Money” avslöja i en stor granskning i början av 2025. 

Hela skuggflottan består av cirka 600 fartyg, 230 av dessa har direkt eller indirekt sålts av europeiska rederier. Med sina 129 fartyg är Grekland den största leverantören. Tillsammans har även rederier i Storbritannien, Tyskland och Cypern levererat 44 fartyg. 

Innan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina 2022 fraktades en stor del av den ryska oljan av europeiska rederier. Under 2022 införde väst (G7-länderna) ett pristak på den oljan för att minska Rysslands intäkter. Alla länder i världen är dock inte bundna av pristaket och för att kringgå detta har Ryssland fraktat sin olja till dessa. 

Europeiska rederier har tjänat 6 miljarder dollar

När västs fartyg inte längre var tillgängliga uppstod ett behov av andra fartyg, vilket aktörer i väst snabbt tillgodosåg. Under det sista kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 ökade försäljningen av oljefartyg stort i Europa. 

Europeiska rederier uppskattas ha tjänat cirka 6 miljarder amerikanska dollar på att sälja sina ofta väldigt gamla fartyg till ryska intressen. Alla fartyg i undersökningen är över 15 år. 

På många sätt är den ryska skuggflottan en produkt av västs egna politik. Det menar Jesse Pinster, journalist på Follow the Money.  Ingen kan heller vara överraskad av dess existens. 

– Liknande fenomen har uppstått vid tidigare sanktioner, dessutom har den förda politiken varit senfärdig och otillräcklig för att motverka flottan, säger han.

Kan man egentligen komma undan med det svaret? Vilken annan aktör än de ryska skulle erbjuda dubbelt upp för ett gammalt skrotfärdigt fartyg?

Jesse Pinster, journalist på Follow the Money

Den vanligaste kommentaren från de redare som svarade var att de inte hade något ansvar – att de som tidigare ägare inte kan ha insyn i vad som händer med fartygen efter försäljningen. De flesta rederier hade heller inte sålt direkt till ryska aktörer. 

– Men kan man egentligen komma undan med det svaret? Vilken annan aktör än de ryska skulle erbjuda dubbelt upp för ett gammalt skrotfärdigt fartyg? säger han.

Tre svenska fartyg i flottan

Granskningen visar även att fartyg från de tre nordiska länderna, Danmark, Norge och Sverige används i flottan. Det handlar om minst 21 fartyg. Det är Kiev School of Economics Institute som ursprungligen har identifierat fartygen i den ryska skuggflottan. Organisationen Danwatch kunde konstatera att tre danska rederier hade sålt tio fartyg. NRK granskade 11 fartyg med anknytning till Norge. 

I flottan finns även tre svenska fartyg. Ett av fartygen ingick i den norska undersökningen, de två andra har däremot ingen tittat närmare på. Det ena är fartyget Stena Paris, som det hette när det såldes av rederiet Stena Bulk. Gotland Marieann hette det andra fartyget när det såldes av Gotlandsbolaget. Numera heter det första fartyget Sofia K och det andra Sino Faith. Båda har bytt ägare ytterligare en gång.

Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk som följt frågan om skuggflottan länge, tror inte att europeiska rederier generellt sett har varit omedvetna om att de säljer till ryska intressen, även om det inte säljer direkt till ryska aktörer. Men utifrån de fakta som finns av försäljningarna av Stena Paris och Gotland Marieann, finns inget som tyder på att rederierna kunnat ha vetskap om att farygen skulle hamna i skuggflottan. 

– Femton månader efter att Stena Bulk sålt fartyget säljs det vidare, åtta månader efter att Gotlandsbolaget har sålt säljs fartyget vidare. Det är heller inte ovanligt i branschen att äldre oljefartyg ofta byter ägare, säger han.

Förbud mot export av tankfartyg till Ryssland

Det var i samband med antagandet av EU:s sextonde sanktionspaket mot Ryssland, i december 2023, som det infördes ett förbud mot export av tankfartyg till Ryssland. Men enligt Mikael Lindmark är det inte alldeles lätt att reda ut vilket juridiskt ansvar som rederier har vid försäljning som sker i flera led. När Sjömannen frågade de två bolagen om rederiers principiella ansvar så svarade de snabbt att det är långtgående.

Vi är öppna för att diskutera och utveckla våra rutiner ytterligare om det visar sig nödvändigt

Erik Hånell, vd Stena Bulk

Erik Hånell, vd på Stena Bulk, svarar i ett mejl:

“Alla rederier har ett ansvar att agera etiskt och i enlighet med gällande lagar och sanktioner. Vi gör alltid vårt yttersta för att sälja fartyg till seriösa aktörer och genomför bakgrundskontroller i samband med försäljningar. Samtidigt är det en utmaning att helt eliminera risken för att fartyg, efter flera ägarbyten, hamnar i sammanhang som vi inte kan ställa oss bakom. Vi följer utvecklingen och är öppna för att diskutera och utveckla våra rutiner ytterligare om det visar sig nödvändigt.”

Vi har ett ansvar att undersöka vem vi säljer till

Karin Bill, presstalesperson Gotlandsbolaget

Karin Bill, presstalesperson Gotlandbolaget, svarar i ett mejl:

“Vi har ett ansvar att undersöka vem vi säljer till, och så gjorde vi även vid försäljningen av Gotland Marieann. Efter att en köpare fått grönt ljus i en due diligence så är det dock svårt att ta ansvar för vad som händer med fartyget. För att försäkra oss ytterligare fanns en klausul med i försäljningsavtalet som fastställde att köparna inte får använda fartyget, eller sälja det inom 12 månader till någon som använder fartyget, i sanktionerad verksamhet. Vi kommer nu att överväga om vi ska undersöka vad fartyget användes till under de månader som fanns kvar i klausulen.”

Fartyg såldes direkt till skuggflottan

Det tredje svenska fartyget ingick i NRK:s granskning. Enligt Mikael Lindmark hette fartyget Agneta Pallas 2 och ägdes av Energifonden Sverige. Fartyget såldes sedan direkt till Oceanica Shipping och går nu under namnet Navigator Ridge. 

– Det här en anmärkningsvärd försäljning eftersom det såldes direkt till skuggflottan, säger han.

Till NRK säger redaren Fredrik Johansson att Energifonden gjorde allt som stod i deras makt för att utreda att fartyget inte skulle köpas av någon som avsåg att engagera det i den så kallade ”skuggflottan”. Ingen annan har tjänat så mycket på så kort tid, något som Energifonden bestrider, men inte har motbevisat i kommunikationen med NRK. 

Sjömannen har mejlat Energifonden för en kommentar men inte fått något svar.

Fotnot: Granskningen av skuggflottan gjordes av det journalistiska nätverket Follow The Money som har bas i Amsterdam. Vill du läsa hela deras granskning, gå in på www.ftm.eu

Lorem ipsum dolor sit