Haverikommissionen riktar kritik mot bristande beredskap

Sjöfartsverket får kritik för bristande beredskap i en ny rapport om räddningsinsatser med verkets SAR-helikoptrar.

Det finns ”uppenbara svårigheter att upprätthålla beredskapen på de fem helikopterbaser som verket förfogar över”, konstaterar Statens Haverikommission.   

Statens haverikommission, SHK, har valt ut fem händelser mellan oktober 2017 och januari 2018. Bland annat kunde inte verkets räddningshelikoptrar lyfta när Stena Nordica i oktober 2017 begärde hjälp med att få i land två besättningsmedlemmar som andats in rök från en brand i maskinrummet. Branden hade uppkommit genom bränsleläckage på heta ytor vilket lett till kraftig rökutveckling. Larmet gick till SAR-enheten i Ronneby, men helikoptern kunde inte lyfta eftersom den tagits ut ur drift tidigare under dagen för undersökning och underhåll. Besättningsmedlemmarna evakuerades i stället med ett av Försvarsmaktens fartyg. En annan av de händelser som haverikommissionen tittat närmare på är ett larm om en passagerare som ramlat överbord från Viking Amorella i januari 2018. Enligt uppgifter från platsen var sökförhållandena goda och en stor sökinsats hade påbörjats av omkringliggande fartyg. Räddningshelikoptern från Norrtälje kunde inte rycka ut på grund av dåliga lokala väderförhållanden. För att ändå kunna lyfta undersökte SAR-enheten även alternativa landningsplatser i land men fann inga med tillräckligt goda förhållanden. Inte heller helikopter från den finska sjöräddningen bedömdes kunna användas eftersom inställelsetiden skulle bli för lång. Sökinsatsen avblåstes utan resultat efter två timmar utan hjälp av helikopter.

”inte ens teoretiska möjligheter att löpande upprätthålla beredskapen på fem baser samtidigt”

Förutom de fem händelserna som granskats fann haverikommissionen ytterligare 13 tillfällen där Sjöfartsverkets helikoptrar inte varit tillgängliga. Detta har påverkat genomförandet av räddningsinsatser i olika omfattning, likväl som beredskapen för sjö- och flygräddning, konstaterar haverikommissionen. Det finns ”inte ens teoretiska möjligheter att löpande upprätthålla beredskapen på fem baser samtidigt” med nuvarande helikoptrar, skriver kommissionen. Haverikommissionens utredning har mynnat ut i rekommendationer till regeringen, regeringskansliet och Sjöfartsverket. Det handlar bland annat om att Sjöfartsverket ska bli bättre på att planera övningar, sätta samman besättningar och undvika alltför långa tider av flyguppehåll. Sjöfartsverket menar att haverikommissionens rekommendationer är i linje med deras egna utredning. – SHK kommer till samma slutsats som Sjöfartsverket kommit till tidigare. Räddningshelikopterverksamheten bör stärkas med ytterligare helikoptrar, personal och finansiering för att nå en högre målsättning än dagens. Med nuvarande dimensionering och finansiering klarar vi vårt huvuduppdrag, sjö- och flygräddning, men det finns inga marginaler för ökade krav eller uppgifter, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket, i ett uttalande. Utredningen visar även att den arbetsrättsliga konflikt som fanns mellan Sjöfartsverket och de anställda helikopterbesättningarna påverkade säkerhetsklimatet och säkerhetskulturen, menar haverikommissionen. Konflikten har också påverkat flygberedskapen negativt.

”Ser vi tillbaka på 2018 så har personalen genomfört sitt uppdrag på ett mycket föredömligt sätt”

– SHK har tittat på fem av 617 larm under 2017, vilka inträffade under en turbulent period för verksamheten. Sedan dess uppgår helikopterverksamhetens tillgänglighet till cirka 97 procent och de få störningar som förekommit har nästan uteslutande berott på behov av underhåll. Rapporten beskriver alltså ett avvikande läge. Ser vi tillbaka på 2018 så har personalen i räddningshelikopterverksamheten genomfört sitt uppdrag på ett mycket föredömligt sätt, säger Mattias Hyllert.

---

Läs även: Sjöfartsverket vill ha fler räddningshelikoptrar