Nyttan överskattad med sänkt fart

Är globala obligatoriska fartsänkningar lösningen på sjöfartens klimatutsläpp? Inte nödvändigtvis, visar en ny svensk forskningsstudie. Vid fartsänkningar långt under fartygs optimala hastighet riskerar bränsleåtgången tvärtom att öka.

Enligt ett beslut från Internationella sjöfartsorganisationen IMO ska sjöfarten halvera sina utsläpp av växthusgaser till 2050, jämfört med 2008 års utsläppsnivå. Eftersom fartyg har en lång livslängd, i genomsnitt cirka 25 år, kommer åtgärder behövas både på nya och befintliga fartyg. 

– I flera förslag kring styrmedel beskrivs obligatoriska hastighetsbegränsningar som den enda åtgärden som kan möjliggöra den här snabba utsläppsminskningen. Samtidigt finns det en oro för att det skulle hämma den nödvändiga tekniska utvecklingen och även riskera att mer gods förflyttas till vägarna, säger Karl Jivén, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande. 

I en studie som som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har effekterna av de hastighetsminskningar som föreslås för sjöfarten analyserats ur ett svenskt perspektiv. Man har bland annat gjort intervjuer med svenska rederier. Resultatet tyder på att obligatoriska hastighetsbegränsningar för fartyg kan vara en problematisk åtgärd för att lösa sjöfartens problem med klimatutsläpp.

– När verkliga data för fartyg jämförs med de teoretiska studier som förslagen om fartbegränsningarna bygger på så ser vi att de inte alltid stämmer överens. Det finns absolut stora möjligheter att spara bränsle genom att sänka fartygs fart, framförallt när man ligger nära den hastighet som ett fartyg designats för. Men när man sänker för mycket blir andra faktorer viktiga. Skrovet är inte optimerat för farten, motorerna får jobba på helt andra varvtal och propellern fungerar sämre vilket gör att utsläppen till och med kan öka vid lägre hastigheter. Intervjuerna med rederierna visar att detta är välkänt inom branschen men det återspeglas inte i de modeller som används för att uppskatta nyttan med fartregleringar, säger Karl Jivén. 

Skrovet är inte optimerat för farten, motorerna får jobba på helt andra varvtal och propellern fungerar sämre

Studien visar också att obligatoriska hastighetssänkningar kan få betydande ekonomiska och logistiska konsekvenser för fartygens ägare och deras kunder, speciellt inom linjesjöfarten där det blir svårt att upprätthålla samma turtäthet. 

Rederierna uppger att de redan har arbetat med hastighetsminskningar under senare år och för att hitta den optimala hastigheten. Alla som intervjuades var därför negativa till förslaget om obligatoriska hastighetssänkningar. Istället vill rederierna att andra typer av styrmedel för att minska växthusgasutsläppen används.

– De vill hellre själva hitta vilka åtgärder som är mest effektiva för att nå den minskning av koldioxidutsläpp man vill åt. Ett förslag som lyftes fram som alternativ var en koldioxidskatt för fartyg. Det motiverades med att det skapar ekonomiska incitament för minskningar av koldioxid liksom att investera i ny teknik och nya fartyg, säger Catrin Lammgård, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon fortsätter:

– Istället för att reglera fartygens fart, så är alltså alternativet ett styrmedel som inriktar sig direkt på det som behöver minskas, koldioxiden. Förutom en koldioxidskatt så finns alternativet att införliva sjöfarten i handeln med utsläppsrätter vilket diskuteras flitigt inom EU nu. Hur ett sådant styrmedel ska designas för att bli effektivt i praktiken är dock en utmaning. Den frågan kommer vi och IVL att titta på i en annan studie som vi genomför tillsammans med World Maritime University.

Istället för att reglera fartygens fart är alternativet ett styrmedel som inriktar sig direkt på att minska koldioxiden

Frågan om fartsänkningar är inte enkel men forskarna rekommenderar att det görs mer detaljerade kostnads- och kostnadsberäkningar innan några obligatoriska hastighetssänkningar designas. Beräkningarna behöver grundas i modeller som speglar verklig förändring av kostnads- och klimatprestanda med förändrad fart.

Studien har finansierats av samverkansplattformen Lighthouse.