”Väckarklockor har funnits”

Cecilia Österman, arbetsmiljöforskare på Linnéuniversitetet, har följt #lättaankars arbete med att samla in vittnesmålen. – Jag är inte direkt förvånad över omfattningen, men jag är bestört över att det har kommit så många vittnesmål om grova övergrepp. Spontant sagt är det för jävligt, säger hon. Redogörelserna från #lättaankar är ett bevis för att sjöfarten inte gjort tillräckligt, menar hon. Till skillnad från andra branscher där chefer och personer i ledande ställning hävdat att de inte visste har sjöfarten haft flera väckarklockor. – Det har varit krismöte efter krismöte. Senast efter studenterna i Kalmar slog larm om att de utsatts för sexuella trakasserier under sin praktik 2015, säger hon. En anledning är brist på förebyggande arbete. Från utbildningarna till rederikontoren, facken och fartygen. För verktygen att komma till rätta med kränkande särbehandling finns att tillgå men kunskapen om hur de ska tillämpas är låg i branschen. – Man måste börja arbeta förebyggande med detta inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. På samma sätt som man byter ut, eller sätter på ett skydd på en farlig maskin ska man vidta åtgärder mot brister i den psykosociala arbetsmiljön. Det finns inte en patentlösning. Istället är det utbildning och enträget arbete som är vägen framåt. – Man måste jobba på alla fronter, och arbetet måste vara ständigt pågående. Det finns ingen silverkula som dödar varulven och sedan är allt bra. Läs även: Branschmöte mot trakasserier till sjöss