Fler praktikplatser vore bra

Sjöfartens Utbildningsinstitut (SUI) ser till att alla sjöbefäls- och gymnasieelever får fartygsförlagd praktik. 

– Vi hade önskat mer luft i systemet, säger Anna Pettersson och Elin Axelsson.

Texten ingår i ett större reportage om rekrytering. Övriga texter finns här, här, här, här och här

Gymnasieeleverna ska ha 60 dagar fartygsförlagd utbildning. Sjökaptensstudenterna ska vara ute 360 dagar och sjöingenjörerna 300 dagar. Pusslet läggs av Sjöfartens Utbildningsinstitut.

– Vi har alltid två sjökaptensklasser ute och försöker ha jämn fördelning mellan årskurser och skolor ombord. Gymnasieskolorna delas in i årshjul med två månader var, förklarar Anna Pettersson.

I november planerar SUI eleverna som ska ut i januari. Samtidigt börjar ett annat gäng sin praktik. De sista detaljerna löste sig bara veckor före praktikstart. 

– Normalt har vi längre framförhållning men vissa perioder är det kniven på strupen. På maskinsidan är det okej men på däck hade vi önskat mer luft i systemet, säger Elin Axelsson.

SUI hade gärna sett att det fanns ett litet överskott av platser.

– Vi får ihop det men det är väldigt tajt. Vi har bra samarbete med rederierna och utan deras flexibilitet och förståelse hade det inte fungerat. 

Vi får ihop det men det är väldigt tajt

Under pandemin har det varit extra besvärligt. Vissa rederier har haft svårt att ta emot elever och då har andra ställt upp mycket och hjälpt till.

SUI ringer upp alla studenter och diskuterar vad de vill och vilka platser som finns. Tankfartyg, forskningsfartyg, isbrytare och kryssningsfartyg har länge varit eftertraktat. SUI samarbetar även med fartyg under annan flagg än svensk, men gymnasieelever placeras främst på svenska fartyg. Dels för att de ofta trafikerar närområdet, dels för att utländska fartyg kräver mer av eleven.

– Att mönstra på i Göteborg eller Stockholm kan vara nog så nervöst. Det kanske är första gången man är hemifrån en hel månad. Det är bra att börja i det lilla, säger Anna Pettersson.

Rederier som får statligt sjöfartsstöd har krav på sig att ta emot elever. Vissa rederier tar emot gymnasieelever – men inte alla. 

– Det hänger ofta ihop med om de anställer svenskt manskap eller inte. Har de inte svenskt manskap ombord så saknas incitamentet att ta emot elever, säger Elin Axelsson. 

Har de inte svenskt manskap ombord så saknas incitamentet att ta emot elever

SUI får ibland kritik för att prioritera sjöbefälselever framför gymnasieelever.
Vill ni kommentera det?

– Vårt uppdrag är att handha och koordinera sjöbefälselevernas fartygs-förlagda utbildning. Utöver det har vi samarbete med sjöfartsgymnasierna och hjälper till att planera deras elever också. Ingen blir utan praktik i dagsläget.

De påpekar att besättningarna ombord gör en stor insats som år efter år handleder ett stort antal elever.

Att välkomna gymnasieelever är enligt SUI ett bra sätt att tackla bristen på driftmanskap. 

– Många rederier plockar upp duktiga elever och tar in på vikariat och sommarjobb, säger Elin Axelsson.

Vilka tips har ni för att elever och nyanställda ska trivas och vilja stanna?

– Ta hand om dem som kommer ombord. Visa tydligt att rederiet vill satsa och anställa dem. Vi behöver ta vara på dem som redan sökt sig in i branschen, snarare än att försöka få fler att söka. Idag har vi över 100 ungdomar som varje år antas på gymnasieskolornas sjöfartsprogram. Dem ska vi ta väl hand om så att de stannar i branschen. Jag tror också att rederier behöver vara mer ”på” när det gäller yngre personer. Unga idag tittar som regel inte på platsannonser. Sjöfartsbranschen behöver bli mer uppsökande och locka till sig morgondagens talanger, säger Anna Pettersson.

Vi behöver ta vara på dem som redan sökt sig in i branschen, snarare än att försöka få fler att söka