Lättare anställa utländskt sjöfolk på svenska fartyg

Regeringen har beslutat att behörigheter för sjöfolk från Ukraina och Storbritannien ska likställas med svensk behörighet. Detta för att göra det lättare att anställa utländsk personal på svenskflaggade fartyg.

Beskedet kom under torsdagen. Regeringen vill skapa bättre förutsättningar för att rederier ska välja att registrera fartyg i det svenska sjöfartsregistret. En del i detta är att öka möjligheterna för svenskflaggade fartyg att anställa utländsk personal från vissa utvalda länder.

– Genom att erkänna utländska behörigheter och certifikat ökar vi möjligheterna att anställa utländskt sjöfolk på svenska fartyg. Det stärker den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft ytterligare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Regeringen ”bemyndigar därför Transportstyrelsen att ingå överenskommelser om ömsesidigt erkännande av behörigheter och certifikat för sjöfolk med ansvariga myndigheter i Ukraina och Storbritannien”, skriver man i ett pressmeddelande.

---

Vad innebär då detta i praktiken? Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk, är inte orolig för några stora förändringar den närmaste tiden. 

– Visst, det ger fler möjligheter för rederierna att anställa andra nationaliteter, men frågan är om de tjänar på det. Det kommer att vara samma lönekostnad för rederierna eftersom det är våra kollektivavtal som gäller, säger han. 

Ukrainska och brittiska medborgare skulle kunna jobba på svenskflaggade fartyg antingen under färjeavtalet eller Europa-/Storsjöavtalet. Men för att det ska kunna fungera måste en del kriterier vara uppfyllda.

– Visst kan rederierna anställa ukrainska sjömän på våra handelsfartyg enligt Europaavtalet/Storsjöavtalet som våra svenska sjömän går på. Men det skulle bli mindre förmånligt för dem att anställa en ukrainare än en svensk, för en svensk får rederiet tillbaka skatt och sociala avgifter enligt nettomodellen, säger Mikael Lindmark.

Om rederierna vill få in andra nationaliteter i tap-avtalet så måste de vända sig till oss inom facket och komma överens om det

Mikael Lindmark

Ett annat sätt skulle kunna vara att försöka få in fler nationaliteter i tap-avtalet, som i dagsläget enbart gäller filippinska medborgare.

– Om rederierna vill få in andra nationaliteter som ukrainare och britter i tap-avtalet så måste de vända sig till oss inom facket och komma överens om det, fortsätter han.

Men även om man skulle komma överens om det, så blir det inte fler tappare.

– Taket på antalet tap-anställda på ett fartyg, som är max 75 procent av besättningen, ligger fast och påverkas inte av det här. 

Att göra det lättare för ukrainare att få jobb utomlands kan också ses ur ett annat perspektiv.

– Det handlar om vad vi som fackförening vill göra för att skapa jobb för kollegor i ett utsatt land, säger Mikael Lindmark. Vi vet alla att Ukrainas ekonomi är knackig, jag har svårt att se att vi skulle säga nej om det kommer en fråga om tap gällande Ukraina. Däremot vet jag inte om brittiska sjömän är särskilt intresserade att jobba under tap.

---

Vad gäller färjeavtalet så skulle ukrainska och brittiska sjömän kunna börja jobba på svenskflaggade färjor – förutsatt att de klarar språkkravet. Om en färja trafikerar en skandinavisk hamn måste en anställd kunna prata ett skandinaviskt språk. Det räcker inte med engelska. Och språkkravet gäller även om säkerhetsspråket ombord skulle vara engelska. Dessa regler gäller redan idag övriga EU-medborgare. 

Med tanke på ovanstående faktorer tror inte Mikael Lindmark att det kommer att ske några större förändringar inom kort. För att något ska hända måste rederierna ta kontakt med facket.

– Vi tror att arbetsgivarna kommer att komma till oss och försöka få in ukrainare i tap-avtalet, säger Mikael Lindmark. Det vore det naturliga.

Sjömannen har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson för ytterligare kommentarer, utan att få något svar.