Tärande situation för besättningen på isbrytarna

Två år efter övergången till statlig drift är avtalen på de svenska isbrytarna fortfarande inte klara. Personalen mår dåligt, och den samhällsviktiga funktionen hotas.
– Vi känner att avtalen inte hedras. Och att arbetsgivaren tolkar allt till sin egen fördel, säger Jimmy Lundberg, matros på isbrytaren Frej.
– Jag vill inte gå in på en semantisk diskussion om tolkningar. Avtal behövs alltid tolkas, säger Jonas Franzen på Sjöfartsverket.

Jimmy Lundberg är sektionsordförande på arbetsfartygen inom Seko, och hade samma roll i Seko sjöfolk. Han beskriver situationen som tärande, och att den tar mycket tid och kraft.
– Måendet är dåligt, framför allt den psykosociala arbetsmiljön blir lidande, vi har många rapporter som rör just det. Det är mycket hårda ord mot kontoret som yttras ombord på fartygen, konstaterar han.

Statlig drift sedan 2024

Sjöfartsverket tog över driften av isbrytarna 2024, men beslutet att flytta från privat till statlig regi togs 2022. En viktig anledning var det nya säkerhetspolitiska läget. Förhandlingarna om nya kollektivavtal höll på i över ett år. Det enda parterna tycks ha varit överens om är att en övergång från privata till statliga avtal, där lagstiftningen är en annan, inte är enkel. 
När de centrala avtalen blev klara återstod för Sekos del semesterberäkningen, som skulle förhandlas lokalt. Den frågan är fortfarande inte löst. Sedan dess har tvister om jourskrivning och tid vid på- och avmönstring lyfts till central nivå.
Lars Johansson är ombudsman på förhandlingsenheten på Seko.
– Just nu är det en tuff miljö. Vi tycker att Sjöfartsverket som arbetsgivare går in med armbågen före. Jag är besviken på dem, det här läget kan inte gynna dem heller. 

Att bara slakta kollektivavtal för att spara pengar är inte framkomligt om man ska attrahera arbetstagare på sikt

Lars Johansson, ombudsman Seko

Han är orolig för kommande partsrelationer, och hur förtroendet ska repareras.
– Myndigheten behöver komma till sans på något sätt. Att bara slakta kollektivavtal för att spara pengar är inte framkomligt om man ska attrahera arbetstagare på sikt. 

”Stor ruljangs på folk”

Jimmy Lundberg vill ändå tro på en lösning.
– Vi måste ju tro på det. Vi älskar vårt arbete.
Varför har det blivit så här?
– För att det är besparingskrav på Sjöfartsverket som har pågått i många år. Ett enkelt sätt att spara pengar. Men det är inte så enkelt, man sparar i pengar men förlorar i arbetskraft och framför allt rykte, säger Jimmy Lundberg.

Sjöfartstidningen rapporterar att flera befäl har slutat, och att fler funderar på det. Även manskap har slutat.
– Det är en stor ruljangs på folk vilket ökar belastningen för dem som är kvar.
Vad händer framåt?
– Vi fortsätter med våra tvister, förhoppningen är att få till kollektivavtalsförhandlingar på lokal nivå, och kunna reda ut problematiken och få ett fungerande avtal. Helst igår! Eller så snart som möjligt. Vi är redo, säger Jimmy Lundberg.

Det är stor ruljangs på folk vilket ökar belastningen för dem som är kvar.

Jimmy Lundberg, matros på isbrytaren Frej

Produktiviteten blir drabbad

Även på isbrytaren Atle märks det tydligt att de många avtalstvisterna påverkar arbetsmiljön.
– Det gnager på alla, men vi försöker utföra arbetet så gott man kan. Men produktiviteten blir drabbad av ett avtal man inte anser hedras, säger Jonas Källström som arbetar som bås på Atle.
Han tycker också att konsekvenserna märks.
– Attraktionen för att jobba för Sjöfartsverket minskar i ett läge där alla slåss om arbetskraften. Det här är gamla båtar, vi kan inte bara byta ut vår besättning. För oss är det viktigt att inte få ett kompetensbortfall, säger han.

Pågående tvist mellan sjöbefälen och Sjöfartsverket

Saco-S, som företräder cirka 90 befäl på isbrytarna, har pågående tvister med Sjöfartsverket om bland annat omborddagar, jour och semester. Där är det en öppen konflikt, och Saco-S har sagt upp det lokala arbetstidsavtalet. Befälen går nu på Sjöfartsverkets grundavtal AVA och AVA-Sjö.
– Samtal mellan oss och fackförbunden pågår hela tiden. När och om det blir ny facklig förhandling får de samtalen avgöra, säger Jonas Franzen, presstalesperson på Sjöfartsverket. 

Vi anser ju att nuvarande avtal som ligger i grunden täcker och klarar av att hantera de behov vi har idag

Jonas Franzén, presstalesperson Sjöfartsverket

Utifrån andra utsagor kan det dröja. Torgny Handreck, ställföreträdande förhandlingschef på Sjöfartsverket sa till Arbetet (26/2) att ”Så länge vi är väldigt långt ifrån varandra är det ingen mening att börja förhandla. Vi varken förlorar eller tjänar ekonomiskt på att det inte blir ett nytt isbrytaravtal”.
– Vi anser ju att nuvarande avtal som ligger i grunden täcker och klarar av att hantera de behov som vi har idag, säger Jonas Franzen, presstalesperson på Sjöfartsverket.
Spelar det ingen roll hur folk mår?
– Jo, absolut spelar det roll. Vi bryr oss väldigt mycket om våra medarbetares hälsa och psykosociala hälsa.
Många ombord verkar uppleva att ni inte gör det.
– Det är beklagligt så klart. Vi hoppas så klart att ingen behöver sluta för att den känner sig otrygg på arbetet, vi vill värna en god psykosocial arbetsmiljö och vi behöver deras kompetens.

”En administrativ utmaning”

Vad ser du för väg framåt?
– Det får vi se. Det är en förhandlingssak som vi tar i förhandlingsrummet.
Samtidigt är läget tufft på fältet, med den största isutbredningen på 15 år, och behov av isbrytning i flera veckor till. Årets budget på cirka 400 miljoner kronor är redan överskriden.
– Det är en administrativ utmaning, men det har inte påverkat isbrytarverksamheten. Vi får hämta pengar från andra håll. Det vi tagit från historiskt är investeringar, som farledsunderhåll och lotsbåtar, säger Jonas Franzen.
I den treårsplan som Sjöfartsverket lämnat till regeringen föreslås att staten tar fullt ekonomiskt ansvar för isbrytningen. 
–  Sjöfartsverket har inte samma förmåga att bygga upp en rimlig isbrytning som är anpassad för ett bra totalförsvar om vi inte har finansiering för det, säger Franzen.

Tror avtalsproblemen kan påverka driften

Även avtalsproblemen kan påverka de samhällsviktiga funktionerna, anser Jimmy Lundberg.
– Det är gamla fartyg. Framför allt maskinavdelningen, och med för stor omsättning där finns en risk att något missas. Blir ett fartyg liggande, då blir det problematiskt. Finns det inte folk till att bemanna så kommer ju fartygen inte att gå. 

Fotnot: Sjömannen har sökt Torgny Handreck.