Både kaptenen och lotsen döms i Tjörnolyckan

Både kaptenen och lotsen döms på alla tre åtalspunkter efter den tragiska Tjörnolyckan då ett lastfartyg körde på en fritidsbåt och två personer omkom. Påföljden för båda blir villkorlig dom.

Det var i slutet av juli som torrlastfartyget Misje Verde körde på en fritidsbåt med en familj med fyra personer ombord. Två av familjemedlemmarna dog.

Nu döms både kaptenen på fartyget och lotsen som var ombord på alla tre åtalspunkter; vållande till annans död, vållande till kroppsskada samt vårdslöshet i sjötrafik.

Båda får villkorlig dom

Göteborgs tingsrätt fastställer straffet till villkorlig dom för båda. Lotsen döms dessutom till 80 dagsböter om 640 kronor (51 200 kronor).

Enligt åklagare har både kaptenen och lotsen brustit i gott sjömanskap och ska därmed hållas ansvariga för olyckan. Båda nekade till brott.

I domen går man särskilt in på regel 5 och 13 i de internationella sjövägsreglerna, där man anser att kaptenen och lotsen båda brustit.

Brustit i att hålla noggrann utkik

Enligt regel 5 ska man på varje fartyg ständigt hålla noggrann utkik med syn, hörsel och alla andra tillgängliga och under rådande omständigheter och förhållanden användbara medel, så att man kan göra en fullständig bedömning av situationen och risken för kollision.

”Kravet på ständig och noggrann utkik är en kärnbestämmelse i
sjövägsreglerna”, står det i domen.

Regel 13, som gäller fartyg i sikte av varandra, säger att ett upphinnande fartyg ska hålla undan för ett upphunnet fartyg.

I domen resoneras också kring vem som ansvarar för brister i gott sjömanskap:

”Kravet på iakttagande av gott sjömanskap vid förande och handhavande gäller inte bara befälhavaren. Det är hans ansvar att se till att alla ombord, vars handlande är av betydelse för säkerheten, iakttar gott sjömanskap”, står det i domen, och vidare: ”Anlitandet av lots innebär dock aldrig att befälhavaren – om lotsen begår ett fel – kan undandra sig ansvar. Befälhavaren kan principiellt inte lämna ifrån sig sitt ansvar för fartyget”.

Gällande lotsning står det att den ”…ska ske så att fartyget förs med hänsyn tagen till sjösäkerheten och risken för skador på miljön”. I domen förs ett resonemang kring lotsens ansvar, bland annat hänvisas till en dom från 1972.

Enligt Tingsrättens bedömning ”… har en lots, även om denne inte påtagit sig ytterligare uppgifter, ett visst ansvar för att undvika kollisioner i sin färdväg, med vilket det enligt tingsrätten får anses följa en skyldighet att svara för i vart fall vissa av sjövägsreglerna”.

Lotsen hade påtagit sig ett vidare ansvar

I domen hänvisas till transkribering av samtal på bryggan, där det framgår att lotsen tog över styrningen av Misje Verde och behöll den fram tills dess att han klev av båten. Kaptenen frågade också lotsen om det var okej att han ägnade sig åt pappersarbete, vilket lotsen inte invände emot. ”Dessa
omständigheter talar för att lotsen tagit på sig ett större ansvar än vad som följer av lotsförordningen”, står det i domen.

”Vid en sammantagen bedömning kan tingsrätten emellertid inte dra någon annan slutsats än att lotsen påtagit sig ett vidare ansvar för Misje Verdes framförande än det som följer av lotsförordningen om att ange och övervaka de åtgärder för navigering och manövrering som fordras för fartygets säkra framförande. Som en följd av detta utvidgas enligt tingsrätten lotsens ansvar för gott sjömanskap”, står det vidare i domen.

Kaptenens övergripande ansvar står fast

Detta faktum gör dock inte att kaptenens övergripande ansvar för gott sjömanskap upphör, menar Tingsrätten i sin dom. De menar vidare att kaptenen och lotsen har haft olika uppfattningar om vem som var utkik under sjöresan, och enligt utredningen har det inte varit tydligt uttalat vem som hade ansvaret för att hålla utkik.

Tingsrättens bedömning är att kollisionen hade kunnat undvikas om kapten och lotsen var för sig eller tillsammans hade hållit ständig och noggrann utkik enligt sjövägsregel 5 eller sett till att sådan utkik hölls. Eftersom så inte skett, anses båda genom sitt agerande brustit i gott sjömanskap och orsakat olyckan.

Enligt tingsrätten motsvarar straffvärdet för de brott de båda döms för fyra månaders fängelse. Men eftersom ingen av dem tidigare är straffad blir påföljden villkorlig dom.

En verklighet som ändras

Från Seko sjöfolks håll ser man med viss förvåning på domen.

– Verkligheten för allt sjöfolk välden över är att kaptenen är ytterst ansvarig oavsett vad som händer ombord, han eller hon behöver inte ens vara där det händer för att ändå vara ansvarig. I och med domen idag ändras den verklighet som gällt så länge. Detta kommer få konsekvenser, på vilket sätt är för tidigt att säga, säger Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.

Oro för att gråzon uppstår

Sjöbefälsföreningen har helt nyligen gått samman med Lotsförbundet, vilket innebär att Sjöbefälsföreningen nu också organiserar lotsar. Enligt Sjöbefälsföreningens vd Peter Hellberg har åtalet skapat en stor oro i branschen, både utifrån befälhavarperspektiv men också inom lotskollektivet.

– Den här domen innebär i praktiken att man likställer lotsens ansvar med befälhavarens, säger Peter Hellberg. Det uppstår en gråzon, var går skiljelinjen mellan lotsens och befälhavarens ansvar? Och det gäller från båda håll; ur befälhavarens synvinkel uppstår fråga om när lotsen anses ha tagit över befälhavarens roll. Och hur ska lotsen förhålla sig, vad kan den göra så att det inte uppfattas som att den tagit över från befälhavaren?

Det här skapar en gråzon, rollfördelningen mellan befälhavare och lots blir inte lika klar.

Peter Hellberg, vd Sjöbefälsföreningen

Peter Hellberg pekar på att domen ännu inte vunnit laga kraft och att den kan överklagas, men om den fastställs ger det eko långt utanför Sverige.

– Det här gör att rollfördelningen mellan befälhavare och lots inte längre är lika klar. Vem har ansvar, vem har mandat? Och exakt var går det ansvaret över till en annan? Det behöver klargöras, säger han.

Viktigt att titta på hela kedjan

En annan aspekt han vill ta upp är vikten av att titta på hela fraktkedjan, inte bara den eller de personer som stod på bryggan vid det aktuella tillfället.

– Vad har man för säkerhetskultur på rederiet, vad har Transportstyrelsen och andra myndigheter för ansvar, den lagstiftning som finns, kontrolleras det att den efterföljs? Och finns det förutsättningar att göra det man är satt att göra enligt lagstiftningen? Det är något vi måste ta med oss från den här tragiska händelsen, att titta på hela kedjan, så att det aldrig händer igen, säga Peter Hellberg.

LÄS FLER ARTIKLAR OM TJÖRNOLYCKAN:
Åklagaren yrkar på fängelse
Utkik saknades
Lotsåtal väcker oro i branschen