Sjöfolk i utlandet kan kallas hem

Hur ska det svenska manskapet räcka till? En åtgärd som diskuteras är införande av civilplikt, bland annat för att kunna kalla hem nyckelpersoner som jobbar på utländska fartyg eller har gått i land.

Om civilplikt blir aktuellt skulle det innebära ett tredje sätt för sjömän att krigsplaceras. Utvalda individer med särskilt efterfrågade kompetenser och behörigheter hade då kunnat bli pliktade, som en civil motsvarighet till värnpliktigas placeringar inom Försvarsmakten.

Civilplikt av sjömän kräver ett politiskt beslut. Flera aktörer menar att det kan komma att bli nödvändigt för att säkra bemanningen, bland annat Trafikverket som framförde detta i en statlig utredning från januari i år. 

För att få en bild av det svenska sjömanskollektivet, var svenskarna jobbar och vilka behörigheter de har, har Transportstyrelsen gjort en kartläggning.

– Vi inkluderade enbart personal i det stora tonnaget, eftersom det är de som måste leva upp till internationella konventioner för behörigheter. Skärgårdstrafiken styr vi som land själva över, säger Bo Bergström, chef över sektionen för sjöfartspersonal på Transportstyrelsen. 

Det visade sig att cirka 17 500 svenskar är aktiva sjömän. Runt 5 600 av dem jobbar på större fartyg (över 500 UR) i internationell trafik. 29 procent av dessa arbetar antingen på utländska fartyg eller har gått i land men ändå valt att hålla liv i sina behörigheter. 

I de två sistnämnda grupperna finns en potential, intressant för Försvarsmakten och totalförsvaret i stort. Det menar Stefan Nohrénius, avdelningsdirektör vid Försvarsstaben.

– Om vi exempelvis kunde locka tillbaka sjömän som gått i land med certifikat som inte är äldre än fem år, vore det en jungfrulig dröm från vår sida. Och införs civilplikt bör vi även kunna kalla hem dem som jobbar på utländska fartyg. 

Hanna Welin

Läs mer: Krigsplacering – vad gäller för sjöfolk?